Beräkna din idealvikt med fyra etablerade formler — Devine, Robinson, Miller och Hamwi. Jämför resultaten med BMI-baserat normalviktsintervall.
Begreppet "idealvikt" är omdiskuterat inom medicinsk forskning. Det finns inget enskilt tal som avgör din hälsa, och formlerna nedan togs ursprungligen fram för helt andra ändamål — Devine-formeln (1974) skapades för att beräkna läkemedelsdoser, inte för att definiera en målvikt. Trots det har dessa formler blivit standard inom dietistik och används brett som referenspunkter.
Räknaren visar fyra resultat istället för ett, just för att inget enskilt svar är "rätt". Spridningen mellan formlerna ger en bättre bild än en exakt siffra. Vi visar dessutom det BMI-baserade normalviktsintervallet (18,5–24,9) som en extra referens. Tänk på att ingen av dessa formler tar hänsyn till muskelmassa, kroppsbyggnad eller individuella förutsättningar — en vältränad person kan väga betydligt mer än "idealvikten" och ändå vara fullt frisk.
Ingen enskild formel är perfekt. Devine-formeln är mest använd i klinisk praxis men tenderar att underskatta idealvikt för kortare personer. BMI-intervallet 18,5–24,9 ger en bredare och mer realistisk bild. Se alla fyra formler som en referenspunkt, inte ett exakt mål.
Formlerna utvecklades under olika decennier (1964–1983) med olika populationer som underlag. De tar inte hänsyn till muskelmassa, kroppsbyggnad eller etnicitet, vilket ger varierande resultat. Medelvärdet av alla fyra ger ofta en rimligare uppskattning.
Nej. Alla fyra formler bygger enbart på längd och kön. En person med hög muskelmassa kan väga betydligt mer än "idealvikten" och ändå vara mycket hälsosam. Komplettera med kroppsfettsmätning och midja-höft-kvot för en bättre bild.
Inte nödvändigtvis. "Idealvikt" från formler är statistiska medelvärden. Din hälsosammaste vikt beror på kroppsammansättning, blodtryck, blodsockernivåer, kondition och andra individuella faktorer. En läkare eller dietist kan ge personlig bedömning.
Formlerna bygger på "tum över 5 fot" (152,4 cm) som bas. För personer under den längden ger formlerna bara basvärdet och blir opålitliga. BMI-intervallet ger ett mer användbart referensvärde för kortare personer.