Diabetes typ 2 och kost: forskningsbaserad guide

Typ 2-diabetes drabbar hundratusentals svenskar och kosten spelar en central roll — bade som riskfaktor och som behandling. I den har guiden gar vi igenom vad forskningen faktiskt visar om kolhydrater, lågkolhydratkost, medelhavskost, viktnedgang och diabetesremission. Alla pastaenden ar forankrade i granskade studier med angivna kallor.

19 vetenskapliga kallor·~14 min lasning

Viktig information

Den har guiden ar allmän information baserad pa publicerad forskning och ersatter inte medicinsk radgivning. Om du har diabetes eller misstanker diabetes bor du alltid arbeta tillsammans med din lakare, diabetessjukskoterska och dietist for att anpassa kosten efter din individuella situation och medicinering. Forandra aldrig medicinering pa egen hand.

1. Vad ar typ 2-diabetes?

Typ 2-diabetes ar en kronisk metabol sjukdom som kannetecknas av forhojda blodsockernivåer till foljd av insulinresistens och gradvis forsamrad insulinproduktion. Kroppens celler svarar samre pa insulin, vilket gor att glukos stannar kvar i blodet istallet for att tas upp och anvandas som energi. Over tid leder detta till forhojt HbA1c (langtidblodsockermåttet) och okar risken for hjart-karlsjukdom, njurskada, nervskador och synproblem.

Till skillnad fran typ 1-diabetes, dar immunforsvaret forstort de insulinproducerande betacellerna, behaller de flesta med typ 2-diabetes viss insulinproduktion. Detta gor sjukdomen mer paverkbar med livsstilsforandringar. Det stora Diabetes Prevention Program (DPP) visade att livsstilsintervention — framfor allt kost och motion — minskade risken for att utveckla typ 2-diabetes med 58 %, jamfort med 31 % for metformin[1].

2. Kostens roll vid typ 2-diabetes

Kosten ar en av de mest paverkbara riskfaktorerna for typ 2-diabetes. Overvikt, sarskilt visceralt (bukfetma), okar insulinresistensen och driver en kronisk låggradig inflammation som forsämrar glukosmetabolismen. Roy Taylor har genom sin twin cycle-hypotes visat att ansamling av fett i levern och bukspottkorteln ar centralt for diabetesutvecklingen — och att detta kan reverseras genom viktnedgang[17].

ADA:s konsensusrapport fran 2019 (Evert et al.) slar fast att nutritionsterapi ar en integrerad del av diabetesbehandlingen och att den bor individualiseras[5]. Rapporten betonar att det inte finns en enda optimal diet for alla med diabetes utan att flera kostmonster — daribland lagkolhydratkost, medelhavskost och vaxtbaserad kost — har stod i forskningen.

Den svenska SBU-rapporten fran 2022 bekraftar denna bild: det finns måttligt till starkt vetenskapligt stod for att kostbehandling forbattrar metabola markorar vid typ 2-diabetes, men det ar svart att peka ut en enskild koststrategi som overlägsen alla andra[18].

3. Glykemiskt index och glykemisk belastning

Glykemiskt index (GI) ar ett mått pa hur snabbt ett livsmedel hojer blodsockret jamfort med rent glukos (GI = 100). Lågt GI ar under 55, medel 56–69 och hogt 70 eller daroover. Glykemisk belastning (GL) tar aven hansyn till maengden kolhydrater i en portion, vilket ger en mer realistisk bild av blodsockerpåverkan.

For personer med typ 2-diabetes ar GI och GL relevant praxis. Att välja livsmedel med lagre GI — till exempel fullkornspasta istallet for vitt pasta, baljvaxter istallet for potatis — kan bidra till jamnare blodsockernivåer. ADA:s konsensusrapport noterar att en lågglykemisk kost kan ge modest forbattring av HbA1c[5].

Det ar dock viktigt att inte overbetona GI isolerat. Maengden kolhydrater, måltidssammansattningen (protein, fett och fiber bromsar glukosupptaget) och den individuella insulinresponsen spelar minst lika stor roll.

4. Kolhydrater och blodsockerkontroll

Kolhydrater ar det makronaringsämne som har storst direkt påverkan pa blodsockret. Nar du äter kolhydrater bryts de ner till glukos som transporteras in i blodet. Vid insulinresistens hanteras detta glukos samre, vilket leder till blodsockertoppar.

ADA:s konsensusrapport (2019) betonar att det inte finns nagon universell kolhydratmangd som passar alla med diabetes. Istallet bor kolhydratintaget individualiseras baserat pa behandlingsmal, medicinering, fysisk aktivitet och matpreferenser[5]. Generellt kan en reduktion av kolhydrater fran de typiska 250–300 g/dag till 100–150 g/dag ge kliniskt relevant forbattring av blodsockerkontrollen.

Lika viktigt som maengden ar typen av kolhydrater. Raffinerade kolhydrater (vitt brod, socker, vit ris) ger snabba blodsockertoppar, medan fullkorn, baljvaxter och grönsaker ger en mer gradvis okning. Fordelningen over dygnet spelar ocksa roll: jamnt fordelade kolhydrater over tre till fyra maltider undviker de stora svangningarna.

5. Lagkolhydratkost (LCHF) vid diabetes

Lagkolhydratkost har vunnit mark som koststrategi vid typ 2-diabetes. Hallberg et al. (2018) publicerade resultaten fran Virta Health-studien, dar 262 patienter med typ 2-diabetes foldes under ett år med en lagkolhydrat- ketogen kost (under 30 g nettokol per dag) och kontinuerlig digital coaching. Resultaten var anmarkningsvarda: genomsnittligt HbA1c sjönk fran 7,6 % till 6,3 %, och 60 % av deltagarna kunde minska eller helt satta ut diabetesmedicinanvändningen (exklusive metformin)[4].

I en natverksmetaanalys av Schwingshackl et al. (2018) som jamforde nio olika kostansatser rankades lagkolhydratkost hogst for HbA1c-reduktion (SUCRA: 84 %), foljd av medelhavskost (80 %) och paleokost (76 %)[10]. Ajala et al. (2013) fann liknande resultat i sin metaanalys, dar bade lagkolhydrat- och medelhavskost gav signifikant battre blodsockerkontroll an kontrolldieter[14].

En viktig reservation: manga lagkolhydratstudier ar kortare an 12 manader, och det ar oklart om fodelarna behalls langsiktigt om man inte kan folja kosten over tid. Dessutom kraver lagkolhydratkost vid insulinbehandling noggrann dosjustering — det finns risk for hypoglykemi om medicindosen inte anpassas. ADA:s konsensusrapport (2019) erkanner lagkolhydratkost som en evidensbaserad strategi men betonar att den bor genomforas under medicinsk uppfoljning[5].

Vill du lasa mer om lagkolhydratkost?

Se var fordjupade guide om LCHF — lagkolhydratkost for en bredare genomgang av forskningsmaterialet.

6. Medelhavskost vid diabetes

Medelhavskost ar den koststrategi som har mest omfattande forskningsstod vid typ 2-diabetes. Den kannetecknas av rikligt med gronsaker, baljvaxter, fullkorn, notter, frukt, olivolja och fisk, med måttligt intag av mejeriprodukter och rott vin, och begransat intag av rott kott och bearbetade livsmedel.

Den stora PREDIMED-studien (Salas-Salvado et al., 2014) randomiserade over 3 500 deltagare utan diabetes vid baslinjen till antingen medelhavskost med extra virgin olivolja, medelhavskost med notter, eller en kontrollkost. Medelhavskostgruppen med olivolja hade 40 % lagre risk att utveckla typ 2-diabetes jamfort med kontrollgruppen (HR 0,60; 95 % KI 0,43–0,85)[3].

Esposito et al. (2015) genomforde en systematisk oversikt och metaanalys av alla metaanalyser och RCT:er som jämfort medelhavskost med kontrollkost vid typ 2-diabetes. Resultaten visade att medelhavskost gav battre blodsockerkontroll an fettsnala dieter i langvariga studier och okade sannolikheten for remission fran det metabola syndromet med 49 %[6].

I Schwingshackl et al.:s natverksmetaanalys (2018) rankades medelhavskost hogst for forbattring av fasteblodsocker (SUCRA: 88 %) och som nummer tva for HbA1c-sankning[10]. Styrkan med medelhavskost ar att den inte bara forbattrar blodsockerkontrollen utan aven minskar risk for hjart-karlsjukdom — en sarskilt relevant fraga for personer med diabetes.

7. Protein och diabetes

Protein har relativt liten direkt påverkan pa blodsockret jamfort med kolhydrater, men spelar en viktig roll vid diabetes av flera skal. For det forsta bidrar protein till mattnad och kan darmed stodja viktkontroll. For det andra ar tillrackligt protein avgörande for att bevara muskelmassa, sarskilt vid viktnedgang och hos aldre patienter.

ADA:s konsensusrapport (2019) anger att proteinintaget bor ligga pa ungefar 15–20 % av totalenergin for de flesta med diabetes, om det inte finns njurfunktionsnedsattning som kraver anpassning[5]. Nordiska naringsrekommendationerna (NNR 2023) ger liknande riktlinjer[19].

Vid lagkolhydratkost okar proteinandelen naturligt och studier visar att detta generellt ar sakert vid normal njurfunktion. Ajala et al. (2013) fann att hogproteindieter gav signifikant battre HbA1c an kontrolldieter i sin metaanalys[14]. Bra proteinkallor vid diabetes inkluderar fisk, kyckling, baljvaxter, ägg, notter och magra mejeriprodukter.

8. Fetter — vilka bor prioriteras?

Den gamla rekommendationen att alla med diabetes bor ata fettsnalt har ersatts av ett mer nyanserat synsatt. Idag betonar forskningen fetttypen snarare an den totala fettmaengden. ADA:s konsensusrapport (2019) rekommenderar inte langre en specifik ovre grans for totalt fettintag[5].

Enkelomattade fettsyror (olivolja, avokado, notter) och fleromattade fettsyror (fet fisk, rapsolja, valnotter) bor utgoraden huvudsakliga fettkällan. PREDIMED-studien visade att ett högt intag av olivolja och notter — totalt 30–40 % av energin fran fett — var kopplat till bade battre blodsockerkontroll och minskad kardiovaskulär risk[3].

Transfetter bor undvikas helt och intaget av mattat fett bor vara måttligt. Langkedjade omega-3-fettsyror fran fet fisk (EPA och DHA) har antiinflammatoriska egenskaper som kan vara sarskilt relevanta vid diabetes, dar kronisk låggradig inflammation ar vanlig.

9. Fiber och fullkorn

Fiber ar ett av de mest konsekvent skyddande naringsämnena vid typ 2-diabetes. Reynolds et al. (2019) genomforde en stor systematisk oversikt och metaanalys i The Lancet med data fran 135 miljoner personår och fann att personer med hogst fiberintag hade 15–30 % lagre risk att utveckla typ 2-diabetes an de med lagst intag[7].

Aune et al. (2013) visade i sin dos-responsmetaanalys att varje okning med tre portioner fullkorn per dag var associerad med 32 % lagre risk for typ 2-diabetes[16]. Mekanismerna inkluderar forsamrad glukosabsorption, förbättrad insulinkanslighet, okad mattnadskansla och positiva effekter pa tarmmikrobiomet.

Bra fiberkallor inkluderar havregryn, fullkornsbrood, baljvaxter (linser, kikarter, bonor), grönsaker och frön. Sikta pa minst 25–35 g fiber per dag — de flesta svenskar äter betydligt mindre. SBU:s rapport (2022) stoder att fullkorn och fiber ar fordelaktiga vid diabeteskosten[18].

Fordjupning om fiber

Las var kompletta guide om fiber — forskningsbaserad guide for mer om tarmhalsa, mattnad och de basta fiberkaellorna.

10. Viktnedgang och diabetesremission

Viktnedgang ar troligen den mest kraftfulla enstaka atgärden vid typ 2-diabetes. DiRECT-studien (Lean et al., 2018) var banbrytande: i en randomiserad studie med 298 patienter i brittisk primarvard fick interventionsgruppen en strukturerad viktnedgangsintervention med totalt kaloriersättning (825–853 kcal/dag i 3–5 manader) foljd av stegvis återintroduktion av vanlig mat. Resultaten var dramatiska: 46 % uppnadde diabetesremission (HbA1c under 6,5 % utan diabetesmedicinering) vid 12 manader. Av dem som gick ner minst 15 kg uppnadde hela 86 % remission[2].

Roy Taylor har genom sin twin cycle-hypotes forklarat den underliggande mekanismen: överskottsfett i levern driver insulinresistens, och överskottsfett i bukspottkörteln försämrar betacellernas funktion. Nar detta fett minskar genom viktnedgang kan bada processerna reverseras — förutsatt att betacellerna fortfarande har kapacitet att återhämta sig[17].

Det stora DPP-programmet visade liknande principer i ett forebyggandeperspektiv: deltagare med prediabetes som gick ner i genomsnitt 5–7 % av sin kroppsvikt minskade risken att utveckla typ 2-diabetes med 58 %[1]. Budskapet ar tydligt: redan mattlig viktnedgang (5–10 %) ger kliniskt meningsfulla forbattringar, och mer utogar viktnedgang (15 kg+) kan ge fullständig remission.

11. Fysisk aktivitet och insulinkanslighet

Fysisk aktivitet forbattrar insulinkansligheten genom flera mekanismer: okad glukostransport in i muskelcellerna, minskad visceral fettmassa och forbattrad mitokondriefunktion. ADA:s positionsdokument (Colberg et al., 2016) rekommenderar minst 150 minuter per vecka av medelintensiv aerob traning (rask promenad, cykling, simning), fordelat pa minst tre dagar med hogst tva dagars uppehall[8].

Styrketraning ar ett komplement med fristående effekt: det okar muskelmassansom ar kroppens storsta glukosforråd och forbattrar insulinkansligheten oberoende av aerob traning. ADA rekommenderar minst tva pass styrketraning per vecka[8].

En praktisk och ofta underskattad atgard ar att bryta stillasittande perioder. Att resa sig och rora pa sig nagra minuter var 30:e minut minskar blodsockertopparna efter maltider markbart. Colberg et al. (2016) betonar att traning forbattrar insulinkänsligheten oberoende av viktnedgang — alltsaaven om vikten starkvar[8].

12. Praktisk maltidsplanering vid diabetes

Forskningen ger oss principer, men till vardags behovs konkreta strategier. Baserat pa ADA:s konsensusrapport[5] och SBU:s rapport[18] kan foljande riktlinjer galla:

  • Halvera tallriken med grönsaker. Fyll halften av tallriken med icke-stärkelsemika grönsaker (broccoli, paprika, spenat, tomater, lök) — de bidrar med fiber, vitaminer och mineraler utan att höja blodsockret namnvart.
  • Valj fullkorn framfor raffinerat. Byt vitt bröd mot fullkorn, vitt ris mot basmatiris eller korn, vanlig pasta mot fullkornspasta. Skillnaden i blodsockersvar ar markabar.
  • Inkludera protein och fett i varje maltid. Det bromsar glukosupptaget och ger langvarig mattnad. Lax, kyckling, ägg, baljvaxter, notter och olivolja ar bra val.
  • Fordela kolhydraterna jamnt. Tre till fyra maltider med jamn kolhydratfordelning ger stabilare blodsocker an fa stora maltider med manga kolhydrater.
  • Planera i forvag. Maltidsplanering minskar impulskop och gor det lattare att halla sig till halsosamma val.

Raekna ut ditt naringsbehov

Anvand vår kaloribehovsraknare for att fa en personlig uppskattning av kalorier, protein, kolhydrater och fett.

13. Vad bor undvikas?

Forskningen pekar ut några livsmedelskategorier som ar sarskilt problematiska vid typ 2-diabetes:

Sockersotade drycker. Imamura et al. (2015) genomforde en metaanalys med data fran over 10 miljoner personar och fann att varje portion sockersotad dryck per dag okade risken for typ 2-diabetes med 13 % (efter justering for overvikt) och 18 % fore justering[9]. Sockersotade drycker ger snabb, stor glukosbelastning utan mattnad och ar troligen den enskilda livsmedelskategori som har starkast koppling till diabetesrisk.

Ultraprocessad mat. Srour et al. (2020) visade i en stor prospektiv kohortstudie att varje okning med 10 procentenheter ultraprocessad mat i kosten okade risken for typ 2-diabetes med 15 % (HR 1,15; 95 % KI 1,06–1,25)[15]. Ultraprocessad mat inkluderar chips, snabbmat, industriellt tillverkade kex, godis, läsk och faerdiga middagsratter med langa ingredienslistor.

Raffinerade kolhydrater. Vitt brod, vit ris, bakelser och sotsaker ger snabba blodsockertoppar och saknar den fiber och de naeringsaemnen som finns i fullkornsalternativen.

14. Kosttillskott — vad sager forskningen?

Manga kosttillskott marknadsfors mot diabetes, men det vetenskapliga stodet varierar kraftigt:

D-vitamin. Den stora D2d-studien (Pittas et al., 2019) randomiserade over 2 400 personer med prediabetes till antingen 4 000 IE D-vitamin per dag eller placebo. Resultatet var nedslående: D-vitamin gav ingen signifikant minskning av diabetesrisken[11]. D-vitamintillskott kan vara relevant av andra skal, men som diabetesforebyggande atgard saknas overtygande evidens.

Magnesium. Dong et al. (2011) genomforde en metaanalys av 13 prospektiva kohortstudier och fann att varje okning med 100 mg magnesium per dag minskade risken for typ 2-diabetes med 14 % (RR 0,86; 95 % KI 0,82–0,89)[12]. Det ar oklart om sambandet ar kausalt, men magnesiumbrist ar vanlig och att sykra adekvat intag via kosten (notter, frön, baljvaxter, fullkorn) ar forstås okontroversiellt.

Krom. Suksomboon et al. (2014) fann i sin metaanalys att kromtillskott gav en modest forbattring av blodsockerkontrollen hos diabetespatienter[13]. Effekten var statistiskt signifikant men kliniskt liten, och kvaliteten pa de ingaende studierna var variabel. Krom ar saledes inte ett forstahands- alternativ.

Sammanfattningsvis: det finns inga kosttillskott som kan ersatta en bra kost och fysisk aktivitet vid diabetes. Prioritera alltid mat framfor tillskott.

15. Sammanfattning och nyckelbudskap

Sammanfattningen av det aktuella forskningslaget visar:

  1. Viktnedgang ar det mest kraftfulla verktyget. Redan 5–10 % viktnedgang forbattrar blodsockerkontrollen betydligt, och 15 kg+ kan ge fullstandig remission (DiRECT-studien)[2].
  2. Bade lagkolhydratkost och medelhavskost har starkt stöd. I natverksmetaanalysen (Schwingshackl et al., 2018) rankades de som de tva mest effektiva koststrategierna for blodsockerkontroll[10].
  3. Fiber och fullkorn ar skyddande. 25–35 g fiber per dag minskar diabetesrisk och forbattrar blodsockret[7].
  4. Sockersotade drycker och ultraprocessad mat okar risken avsevärt och bör begränsas[9][15].
  5. Fysisk aktivitet forbattrar insulinkansligheten oberoende av viktnedgang. 150 min/vecka aerob traning plus styrketraning ar malvärdet[8].
  6. Individualisering ar nyckeln. ADA, SBU och NNR betonar att kosten bor anpassas till individens preferenser, medicinering och livssituation[5][18][19].

Vanliga fragor om diabetes och kost

Kan man bli fri fran typ 2-diabetes med hjalp av kosten?

Ja, forskning visar att en betydande andel patienter med typ 2-diabetes kan uppna remission genom kraftig viktnedgang. I DiRECT-studien uppnadde nastan halften av deltagarna remission efter 12 manader med ett strukturerat viktnedgangsprogram. Det ar dock inte en "bot" utan kraver fortsatt kostmedvetenhet och uppfoljning.

Ar lagkolhydratkost battre an andra dieter for blodsockerkontroll?

Nagra studier visar att lagkolhydratkost kan ge storre kortsiktig forbattring av HbA1c an exempelvis en fettsnalare kost. I en natverksmetaanalys av Schwingshackl et al. (2018) rankades lagkolhydratkost hogst for HbA1c-sankning, foljd av medelhavskost. Det viktigaste ar dock att valja en kost du kan folja langsiktigt — bade lagkolhydrat och medelhavskost har starkt vetenskapligt stod.

Hur manga kolhydrater per dag bor man ata med typ 2-diabetes?

Det finns ingen universal kolhydratgrans vid diabetes. ADA:s konsensusrapport fran 2019 betonar att kolhydratmaengden bor individualiseras utifran patientens malvarden, medicinering, fysiska aktivitet och preferenser. Generellt kan en reduktion av kolhydrater fran typiska 250-300 g/dag till 100-150 g/dag ge markbar forbattring av blodsockerkontrollen. Radgor alltid med din laekare eller dietist.

Ar sotningsmedelsdrycker ett sakert alternativ till sockersotade drycker?

Sotningsmedelsdrycker hojer inte blodsockret akut och kan vara ett overgangssteg fran sockersotade drycker. Forskningen ar dock inte entydig vad galler langsiktiga metabola effekter. Det sakraste alternativet ar vatten, kolsyrat vatten, te utan socker eller kaffe.

Behover man ta kosttillskott vid diabetes?

De flesta med diabetes behover inte kosttillskott om de ater en varierad kost. D-vitamintillskott i D2d-studien visade ingen signifikant forebyggande effekt. Magnesium kan vara relevant om man har lagt intag, och krom har visat smarre effekter pa blodsockerkontroll i metaanalyser, men evidensen ar begransad. Prioritera alltid vanlig mat framfor tillskott och radgor med din vardgivare.

Kan fysisk aktivitet ersatta medicinering vid typ 2-diabetes?

Fysisk aktivitet ar en hornsten i behandlingen och kan i tidiga stadier vara tillracklig tillsammans med kostomlaeggning. ADA:s positionsdokument fran 2016 visar att regelbunden traning forbattrar insulinkanslighetoberoende av viktnedgang. Dock bor du aldrig satta ut eller andra medicinering pa egen hand — diskutera alltid med din laekare.

Kallforteckning

  1. Knowler WC et al. (Diabetes Prevention Program Research Group) (2002). Reduction in the incidence of type 2 diabetes with lifestyle intervention or metformin. N Engl J Med, 346(6):393-403. DOI: 10.1056/NEJMoa012512
  2. Lean MEJ et al. (2018). Primary care-led weight management for remission of type 2 diabetes (DiRECT): an open-label, cluster-randomised trial. Lancet, 391(10120):541-551. DOI: 10.1016/S0140-6736(17)33102-1
  3. Salas-Salvado J et al. (2014). Prevention of diabetes with Mediterranean diets: a subgroup analysis of a randomized trial. Ann Intern Med, 160(1):1-10. DOI: 10.7326/M13-1725
  4. Hallberg SJ et al. (2018). Effectiveness and safety of a novel care model for the management of type 2 diabetes at 1 year: an open-label, non-randomized, controlled study. Diabetes Ther, 9(2):583-612. DOI: 10.1007/s13300-018-0373-9
  5. Evert AB et al. (2019). Nutrition therapy for adults with diabetes or prediabetes: a consensus report. Diabetes Care, 42(5):731-754. DOI: 10.2337/dci19-0014
  6. Esposito K et al. (2015). A journey into a Mediterranean diet and type 2 diabetes: a systematic review with meta-analyses. BMJ Open, 5:e008222. DOI: 10.1136/bmjopen-2015-008222
  7. Reynolds A et al. (2019). Carbohydrate quality and human health: a series of systematic reviews and meta-analyses. Lancet, 393(10170):434-445. DOI: 10.1016/S0140-6736(18)31809-9
  8. Colberg SR et al. (2016). Physical activity/exercise and diabetes: a position statement of the American Diabetes Association. Diabetes Care, 39(11):2065-2079. DOI: 10.2337/dc16-1728
  9. Imamura F et al. (2015). Consumption of sugar sweetened beverages, artificially sweetened beverages, and fruit juice and incidence of type 2 diabetes: systematic review, meta-analysis, and estimation of population attributable fraction. BMJ, 351:h3576. DOI: 10.1136/bmj.h3576
  10. Schwingshackl L et al. (2018). A network meta-analysis on the comparative efficacy of different dietary approaches on glycaemic control in patients with type 2 diabetes mellitus. Eur J Epidemiol, 33:157-170. DOI: 10.1007/s10654-017-0352-x
  11. Pittas AG et al. (D2d Research Group) (2019). Vitamin D supplementation and prevention of type 2 diabetes. N Engl J Med, 381(6):520-530. DOI: 10.1056/NEJMoa1900906
  12. Dong JY et al. (2011). Magnesium intake and risk of type 2 diabetes: meta-analysis of prospective cohort studies. Diabetes Care, 34(9):2116-2122. DOI: 10.2337/dc11-0518
  13. Suksomboon N, Poolsup N, Yuwanakorn A (2014). Systematic review and meta-analysis of the efficacy and safety of chromium supplementation in diabetes. J Clin Pharm Ther, 39(3):292-306. DOI: 10.1111/jcpt.12147
  14. Ajala O, English P, Pinkney J (2013). Systematic review and meta-analysis of different dietary approaches to the management of type 2 diabetes. Am J Clin Nutr, 97(3):505-516. DOI: 10.3945/ajcn.112.042457
  15. Srour B et al. (2020). Ultraprocessed food consumption and risk of type 2 diabetes among participants of the NutriNet-Sante prospective cohort. JAMA Intern Med, 180(2):283-291. DOI: 10.1001/jamainternmed.2019.5942
  16. Aune D et al. (2013). Whole grain and refined grain consumption and the risk of type 2 diabetes: a systematic review and dose-response meta-analysis of cohort studies. Eur J Epidemiol, 28:845-858. DOI: 10.1007/s10654-013-9852-5
  17. Taylor R (2019). Calorie restriction for long-term remission of type 2 diabetes. Clin Med (Lond), 19(1):37-42. DOI: 10.7861/clinmedicine.19-1-37
  18. SBU (Statens beredning for medicinsk och social utvardering) (2022). Mat vid diabetes: en systematisk oversikt och utvardering. SBU-rapport nr 345. https://www.sbu.se/345
  19. Nordiska ministerradet (2023). Nordic Nutrition Recommendations 2023: integrating environmental aspects. Nord 2023:003. https://pub.norden.org/nord2023-003/

Fordjupa dig:

Socker — komplett guide
Vad sager forskningen om socker, hälsa och blodsockersvar?
LCHF — lagkolhydratkost
Viktnedgang, diabetes och blodfetter vid lagkolhydratkost
Viktnedgang — forskningsbaserad guide
Kaloriunderskott, maltidsstrategier och evidensbaserade tips
Fiber — komplett guide
Tarmhalsa, mattnad och de basta fiberkallorna
Medelhavskost — guide
PREDIMED-studien och evidens vid diabetes och hjärt-kärl
Hormoner och kost — PCOS, sköldkörtel och insulin
Hur maten påverkar insulin, kortisol och hormonbalans
Hjärt-kärlsjukdom och kost
Diabetes och kardiovaskulär risk — kost som skyddar hjärtat
Leversjukdom och kost
Fettlever och NAFLD — starkt kopplat till insulinresistens och typ 2-diabetes

Vill du beräkna ditt naringsbehov?

Anvand vår gratis kaloribehovsraknare for att fa en personlig rekommendation for kalorier, protein, kolhydrater och fett.

Raekna mitt naringsbehov →