Diabetes typ 2 och kost – matvanor, blodsocker och remission

Börja med en förändring som går att behålla

Matvanor är en del av behandlingen vid typ 2-diabetes. Mängden kolhydrater, hela måltidens sammansättning och läkemedlen påverkar hur blodsockret utvecklas. Det finns ingen gemensam diabetesdiet som passar alla.^[1]

Välj gärna ett av exemplen nedan att diskutera med din dietist. De är förslag på byten, inte en färdig behandlingsplan.

• Byt en sockersötad vardagsdryck mot vatten.^[3]
• Pröva fullkornsbröd eller fullkornspasta i stället för en variant med mindre fullkorn.^[1]
• Låt bönor eller linser ersätta en del av annan mat i en rätt du redan tycker om.^[2]

En enkel lunch att utgå från kan vara bönor eller fisk, grönsaker och potatis eller fullkorn. Hur stora portionerna bör vara behöver anpassas till dig. Njursjukdom, graviditet eller ofrivillig viktnedgång kan innebära andra behov.

Vad vet vi om olika kostmönster?

SBU:s översikt från 2022 fann samband mellan medelhavskost och lägre risk att dö i förtid hos personer med diabetes. Samband sågs också för en större andel fibrer eller baljväxter. Det betyder inte att en enskild råvara ger samma effekt för varje person.^[2]

För många jämförelser mellan dieter är underlaget osäkert, särskilt på lång sikt. En kortvarig sänkning av HbA1c visar inte automatiskt att en diet förebygger komplikationer eller ger varaktig remission. Det går därför inte att utse en bästa diet för alla.^[2]

Remission är ett behandlingsresultat, inte ett löfte

Remission innebär att blodsockret ligger under diabetesgränsen utan blodsockersänkande läkemedel under en viss tid. Vården bedömer detta med provtagning. En internationell konsensusrapport betonar att remission kräver fortsatt uppföljning och att ordet bot bör undvikas.^[6]

I DiRECT-studien nådde 46 procent i behandlingsgruppen och 4 procent i kontrollgruppen remission efter tolv månader. Deltagarna var 20–65 år, hade haft typ 2-diabetes i högst sex år, BMI 27–45 och använde inte insulin. Behandlingen omfattade kostersättning, återintroduktion av mat och strukturerat stöd.^[4]

Detta var en öppen studie där vårdcentraler lottades till olika behandlingar. Siffrorna visar utfallet för just de utvalda deltagarna och behandlingsupplägget. De är inte din chans att bli frisk genom att gå ner ett visst antal kilo. Remission kan följas av att blodsockret stiger igen, och uppföljning behövs.^[4][6]

Planera större koständringar med vården

Om du använder insulin eller vissa andra blodsockersänkande läkemedel kan mindre mat eller ändrad kolhydratmängd påverka risken för lågt blodsocker. Be mottagningen om en plan för mätning, läkemedel och kontakt innan du börjar fasta eller gör en kraftig kostförändring.^[1][5]

Vid lågt blodsocker följer du din behandlingsplan. Ring 112 vid medvetslöshet eller om en insulinkänning inte går att häva. Ge inte mat eller dryck till en medvetslös person.^[5]

Ta med en konkret fråga till nästa besök

• Vilket matbyte är rimligt för mig att börja med?
• Hur ska jag följa blodsockret och när ska ni utvärdera förändringen?
• Påverkar min medicinering, njurfunktion eller viktutveckling kostråden?

Om du vill visa ett eget recept kan receptkalkylatorn hjälpa dig att uppskatta innehållet. Databasvärden och portionsstorlekar ger osäkerhet. Resultatet bestämmer varken läkemedelsdos eller en medicinskt lämplig kost.

Vanliga frågor

Källor

1. Socialstyrelsen (2023). Kost vid diabetes hos vuxna – nationellt kunskapsstöd.
2. SBU (2022). Mat vid diabetes, rapport 345.
3. 1177. Diabetes typ 2.
4. Lean MEJ et al. (2018). Primary care-led weight management for remission of type 2 diabetes (DiRECT): an open-label, cluster-randomised trial.
5. 1177. Insulinkänning vid diabetes.
6. Riddle MC et al. (2021). Consensus Report: Definition and Interpretation of Remission in Type 2 Diabetes.