Ätstörningar och kost — när kroppen går på tomgång

Ätstörningar påverkar både psykisk och fysisk hälsa. Här får du veta var du kan söka hjälp och varför bedömning och behandling behöver anpassas till personen.

Av Mikael — Grundare av Matkalkylen

Källor och länkar finns i referenslistan längst ner. Resultat från enskilda studier är inte garantier för effekt.

Medicinskt förbehåll: Den här guiden ger allmän kostinformation om ätstörningar och ersätter inte medicinsk rådgivning. Rådgör med läkare eller dietist om din situation — särskilt vid sjukdom, medicinering eller graviditet. Ändra inte behandling utifrån enbart den här texten.

Ätstörningar kan drabba olika personer

En ätstörning kan påverka både kroppen och måendet. Den syns inte alltid utanpå, och utseende räcker inte för att avgöra om någon behöver hjälp. Det går därför inte att bedöma allvar eller vårdbehov utifrån vikt eller en enskild uppgift. [1][3]

Om mat, kropp eller kompensationsbeteenden tar över vardagen, eller om du är orolig för dig själv eller någon närstående, sök vård tidigt. Du behöver inte själv avgöra om besvären är tillräckligt allvarliga. [1][3]

Vart vänder man sig?

I Sverige kan vuxna kontakta vårdcentral eller psykiatrisk mottagning. För barn och unga går vägen via regionens barn- och ungdomsvård; lokala rutiner skiljer sig åt. Vissa specialistmottagningar tar emot egen vårdbegäran och andra kräver remiss. Ring 1177 om du vill ha hjälp att hitta rätt mottagning eller bedöma vart du ska vända dig. [1]

Berätta konkret vad som oroar dig och hur det påverkar vardagen. Om det känns svårt att ta första kontakten kan du be någon du litar på att vara med eller hjälpa dig ringa. Vård och stöd bör anpassas efter personens behov; Socialstyrelsens nationella riktlinjer riktar sig till vård och socialtjänst och beskriver insatser för professionella. [1][2]

Kost och återhämtning

Det finns ingen säker, generell kostplan för alla med ätstörning. Bedömning av fysisk och psykisk hälsa samt stöd kring mat behöver ingå i vårdens planering. Försök inte behandla en ätstörning med egna kalori- eller viktmål, kosttillskott eller träningskompensation. Ta frågor om mat, kroppsliga besvär och förändringar i ätandet till vårdteamet eller 1177. [1][2][3]

NICE rekommenderar tidig bedömning och att en enskild mätning, som BMI, inte ensam avgör om behandling ska erbjudas. Det är en brittisk klinisk riktlinje; i Sverige följer du vårdens bedömning och lokala vårdvägar. [3]

Om läget känns akut

Vid omedelbar fara för liv eller hälsa, ring 112. Om du är osäker på hur brådskande situationen är, kontakta 1177 för vårdråd. [1][4]

Läs också om stöd under återhämtning från ätstörning.

Källor

  1. 1177 (2026). Ätstörningar.
  2. Socialstyrelsen (2024). Nationella riktlinjer 2024 – Vård och stöd vid ätstörningar.
  3. National Institute for Health and Care Excellence (NICE) (2017). Eating disorders: recognition and treatment, recommendations.
  4. SOS Alarm. 112 – Sveriges nödnummer.