Migrän och kost — hur mat kan trigga och lindra migränanfall

1. Migrän — mer än bara huvudvärk

Migrän är en neurologisk sjukdom som påverkar långt mer än bara huvudet. Typiska symtom inkluderar intensiv, ofta ensidig, pulserande huvudvärk som varar 4–72 timmar, illamående, ljus- och ljudkänslighet, och ibland aura med synstörningar. Världshälsoorganisationen (WHO) rankade migrän som den sjunde mest funktionsnedsättande sjukdomen globalt redan 2013^[1].

Enligt Global Burden of Disease Study 2016, publicerad i The Lancet Neurology, lever uppskattningsvis 1,04 miljarder människor med migrän världen över^[1]. Sjukdomen orsakade 45,1 miljoner levnadsår med funktionsnedsättning (YLD) globalt 2016. Bland kvinnor i åldern 15–49 år stod migrän för hela 11,2 procent av all funktionsnedsättning — en siffra som gör migrän till ett av de mest underskattade folkhälsoproblemen.

I Sverige beräknas omkring 15 procent av befolkningen lida av migrän, med en tydlig övervikt bland kvinnor (2–3 gånger vanligare än hos män). Sjukdomen har en stark genetisk komponent, men utlöses av en kombination av triggers — och kosten är en av de faktorer som den enskilde faktiskt kan påverka.

2. Vanliga mattriggers vid migrän

Millichap och Yee (2003) genomförde en omfattande genomgång av kostfaktorer vid migrän och identifierade ett antal livsmedel och substanser som konsekvent rapporterats som triggers^[3]. Studien visade att upp till 20–50 procent av migränpatienterna upplever att specifika livsmedel kan utlösa eller förvärra anfall.

Finocchi och Sivori (2012) bekräftade dessa fynd i en översikt som visade att andelen patienter som rapporterar mat som trigger varierar mellan 12 och 60 procent i olika studier^[4]. De vanligaste rapporterade triggerna var fasta, alkohol, choklad och lagrad ost.

Det är viktigt att betona att individuell variation är stor. Många patienter rapporterar triggers som inte reproduceras under kontrollerade förhållanden. En huvudvärksdagbok under minst 2–3 månader, där du antecknar mat, dryck, sömn, stress och menscykel, är det mest tillförlitliga verktyget för att identifiera dina personliga triggers^[3].

3. Histamin och tyramin — dolda triggers

Histamin och tyramin är biogena aminer — naturligt förekommande substanser som bildas när aminosyror bryts ner av bakterier. De finns i störst mängd i livsmedel som har fermenterats, lagrats länge eller mognat.

Tyramin

Tyramin bildas vid nedbrytning av aminosyran tyrosin och finns i höga halter i lagrad ost (särskilt cheddar, parmesan och blåmögelost), charkuterier, surkål och jäst^[3]. Tyramin kan orsaka frisättning av noradrenalin, vilket leder till kärlsammandragning följd av reaktiv kärlvidgning — den process som antas ligga bakom den pulserande migränsmärtan.

Evidensen för tyramin som migräntrigger är dock inte entydig. Kontrollerade provokationsstudier har gett blandade resultat, och det är troligt att tyraminkänslighet varierar kraftigt mellan individer. Personer som tar MAO-hämmare (en typ av antidepressiva) bör dock strikt undvika tyraminrika livsmedel, eftersom kombinationen kan orsaka farliga blodtrycksstegringar^[4].

Histamin

Histamin är en välkänd mediator i allergiska reaktioner, men den spelar också en roll vid migrän. Normalt bryts histamin ner av enzymet diaminoxidas (DAO) i tarmen. Om DAO-aktiviteten är låg — på grund av genetik, tarmskada eller andra faktorer — kan histamin ackumuleras och trigga kärlvidgning, inflammation och huvudvärk^[4].

Livsmedel med hög histaminhalt inkluderar rödvin, öl, lagrad ost, fermenterad fisk (surströmming, inlagd sill), sojasås, tomat, spenat och avokado. Histamin bildas också när livsmedel förvaras länge — fiskens histaminhalt ökar kraftigt om den inte kyls omedelbart efter fångst.

4. Koffein — vän eller fiende?

Koffeinets relation till migrän är genuint dubbelsidig. Nowaczewska et al. (2020) genomförde en omfattande översikt av 21 studier och konstaterade att koffein fungerar som både trigger och behandling beroende på dos, frekvens och individ^[4].

Koffein som behandling

I akuta migränanfall kan koffein vara effektivt. Det verkar kärlsammandragande, blockerar adenosinreceptorer och förstärker effekten av analgetika som paracetamol och ibuprofen. Därför ingår koffein i flera receptfria migränpreparat. Shapiro (2008) beskrev hur intermittent koffeinexponering kan fungera som ett milt smärtlindrande medel vid huvudvärk^[5].

Koffein som trigger

Problemet uppstår vid regelbunden, hög konsumtion. Kroppen utvecklar tolerans mot koffeinets adenosinblockad. Vid abrupt utsättning — till exempel att hoppa över morgonkaffet en helg — sker en adenosin-rebound som vidgar blodkärlen i hjärnan och kan utlösa ett fullskaligt migränanfall^[5].

Nowaczewska et al. (2020) fann att koffeinabstinens är en väldokumenterad migräntrigger och att regelbunden hög konsumtion (mer än 200 mg/dag, motsvarande 2–3 koppar kaffe) ökar risken för kronisk daglig huvudvärk^[4]. Abstinenshuvudvärk uppstår typiskt 12–24 timmar efter sista koffeindosen och kan vara i 2–9 dagar.

5. Magnesium — det viktigaste mineralet vid migrän

Magnesium spelar en central roll i migränens patofysiologi. Mauskop och Varughese (2012) argumenterade i en inflytelserik artikel att alla migränpatienter bör behandlas med magnesium^[6]. Deras resonemang byggde på flera observationer:

• Magnesiumbrist är vanligt vid migrän. Studier har visat att 30–50 procent av migränpatienterna har låga magnesiumnivåer i serum, röda blodkroppar eller cerebrospinalvätska.
• Magnesium blockerar NMDA-receptorer och minskar frisättningen av substans P — en neuropeptid kopplad till smärtsignalering.
• Magnesium motverkar cortical spreading depression (CSD) — den våg av neuronal depolarisering som anses ligga bakom aura och initiera migränanfallet.
• Magnesium stabiliserar trombocyter och vaskulär tonus, vilket motverkar den kärlinstabilitet som kännetecknar migrän.

Chiu et al. (2016) genomförde en meta-analys av 21 randomiserade kontrollerade studier med totalt 1 737 deltagare. De fann att oralt magnesium signifikant minskade migränfrekvens och intensitet jämfört med placebo^[7]. Intravenöst magnesium visade också signifikant effekt vid akut migrän, med smärtlindring inom 15–45 minuter efter infusion.

Vid tillskott rekommenderas vanligen 400–600 mg magnesiumcitrat eller magnesiumglycinat dagligen. Magnesiumoxid har sämre biotillgänglighet men har också studerats med positiva resultat. Tillskottet bör tas under minst 3 månader för att utvärdera effekten^[6][7]. Läs mer om tillskott i vår guide om kosttillskott.

6. Riboflavin (B2) och CoQ10

Riboflavin (vitamin B2)

Riboflavin spelar en nyckelroll i mitokondriernas energiproduktion. Teorin bakom riboflavin vid migrän bygger på att migränhjärnan har nedsatt mitokondriefunktion och att högdos riboflavin kan förbättra denna.

Det banbrytande beviset kom från Schoenen et al. (1998), som genomförde en randomiserad kontrollerad studie med 55 migränpatienter. Gruppen som fick 400 mg riboflavin dagligen i 3 månader uppvisade en 59-procentig responderrate (minst 50 procent minskning av anfallsfrekvens) jämfört med 15 procent i placebogruppen. Skillnaden var statistiskt signifikant (p = 0,002), och NNT (number needed to treat) var imponerande låga 2,3^[8].

Thompson och Saluja (2017) genomförde en systematisk review av 11 kliniska studier och fann att riboflavin visade konsekvent positiv effekt hos vuxna migränpatienter, med reduktion av både anfallsfrekvens och antal huvudvärksdagar^[9]. Effekten var mindre tydlig hos barn och ungdomar. Riboflavin är dessutom billigt, säkert och har minimala biverkningar (enda noterbara effekt är fluorescerande gul urin).

Koenzym Q10 (CoQ10)

Liksom riboflavin verkar CoQ10 genom att stödja mitokondriernas energiproduktion. Sándor et al. (2005) genomförde en dubbelblind, randomiserad studie med 42 migränpatienter och fann att CoQ10 (3 x 100 mg/dag) minskade anfallsfrekvens, huvudvärksdagar och dagar med illamående signifikant jämfört med placebo^[10]. Responderraten var 47,6 procent för CoQ10 mot 14,4 procent för placebo (NNT: 3).

Zeng et al. (2019) bekräftade dessa resultat i en meta-analys av 5 studier med 346 patienter. De fann att CoQ10 var mer effektivt än placebo för att minska antal huvudvärksdagar per månad och migränens duration, även om effekten på anfallsfrekvens per månad inte nådde statistisk signifikans i den sammanvägda analysen^[11].

7. Omega-3 och inflammation

Migrän har en inflammatorisk komponent, och balansen mellan omega-3 (antiinflammatoriskt) och omega-6 (proinflammatoriskt) fettsyror kan spela en betydande roll. Den moderna västerländska kosten innehåller typiskt 15–20 gånger mer omega-6 än omega-3, jämfört med den historiska kvoten på 1:1 till 4:1.

Ramsden et al. (2021) publicerade en viktig randomiserad kontrollerad studie i BMJ med 182 vuxna migränpatienter som hade 5–20 huvudvärksdagar per månad^[12]. Deltagarna randomiserades till tre grupper under 16 veckor:

• Hög omega-3 + låg omega-6: Minskade huvudvärkstimmar med 1,7 timmar/dag och huvudvärksdagar med 4 dagar/månad jämfört med kontrollgruppen.
• Hög omega-3 (utan omega-6-restriktion): Minskade huvudvärkstimmar med 1,3 timmar/dag och huvudvärksdagar med 2 dagar/månad.
• Kontrollkost: Standard amerikanskt omega-6/omega-3-förhållande.

Den största effekten sågs alltså när omega-3 ökades och omega-6 minskades samtidigt. Mekanismen antas vara att omega-3-fettsyror (EPA och DHA) omvandlas till antiinflammatoriska lipidmediatorer (resolviner och protektiner) som modulerar smärtsignalering i trigeminusnerven.

8. Ketogen kost vid migrän

Ketogen kost — en strikt lågkolhydratkost som driver kroppen att använda ketoner istället för glukos som primär energikälla — har väckt intresse som potentiell migränbehandling. Mekanismerna är troligen multifaktoriella.

Di Lorenzo et al. (2015) genomförde en proof-of-concept-studie med 96 överviktiga kvinnliga migränpatienter^[13]. De som randomiserades till ketogen kost uppvisade en dramatisk minskning av migränfrekvens under den ketogena fasen (första månaden) — en effekt som var signifikant större än den som sågs i kontrollgruppen som följde en standarddiet med samma kaloriinnehåll. Avgörande var att förbättringen kvarstod under ketosfasen men avtog när kosten återgick till normal — vilket tyder på att det var ketosen, inte viktnedgången, som drev effekten.

Barbanti et al. (2017) sammanfattade de föreslagna mekanismerna i en översiktsartikel^[14]:

• Minskad neuronal hyperexcitabilitet: Ketoner modulerar GABA- och glutamatbalansen i hjärnan, vilket kan höja tröskeln för migränanfall.
• Antiinflammatorisk effekt: Ketogen kost minskar proinflammatoriska cytokiner och oxidativ stress.
• Förbättrad mitokondriefunktion: Ketonkroppar (beta-hydroxybutyrat) är ett effektivare bränsle för neuronernas mitokondrier.
• Stabilare blodsockernivåer: Elimineringen av blodsockersvängningar tar bort en känd migräntrigger.

9. Eliminationsdieter — vad säger forskningen?

Tanken att identifiera och eliminera individuella mattriggers är intuitivt tilltalande. Två huvudsakliga tillvägagångssätt har studerats: IgG-baserad elimination och klassisk elimination med återintroduktion.

IgG-baserad eliminationsdiet

Alpay et al. (2010) genomförde en dubbelblind, randomiserad, korsad studie med 30 migränpatienter utan aura^[15]. IgG-antikroppar mot 266 livsmedelantigener testades med ELISA, och patienterna fick sedan följa en diet som antingen exkluderade eller inkluderade livsmedel med förhöjda IgG-nivåer. Resultaten visade en statistiskt signifikant minskning av antal huvudvärksdagar (från 10,5 till 7,5 per månad) och antal migränanfall (från 9,0 till 6,2) under eliminationsperioden.

Dock har försök att replikera dessa fynd i större studier gett mer modesta resultat, med minskningar som inte alltid nådde statistisk signifikans. Sammanfattningsvis: IgG-testning är kontroversiell. De flesta allergologiska och neurologiska organisationer avråder från att använda IgG-test som grund för elimination, eftersom IgG-antikroppar mot livsmedel sannolikt speglar exponering snarare än intolerans. En klassisk eliminationsdiet med systematisk återintroduktion, helst under vägledning av dietist, är en mer vetenskapligt förankrad metod.

Praktisk eliminationsdiet

En evidensbaserad eliminationsstrategi vid migrän kan se ut så här:

1. Fas 1 (2–4 veckor): Undvik de vanligaste rapporterade triggerna — lagrad ost, rödvin, charkuterier, choklad, citrusfrukter och glutamat.
2. Fas 2 (6–8 veckor): Återintroducera ett livsmedel i taget, med 3–4 dagars mellanrum. Notera reaktioner i din huvudvärksdagbok.
3. Fas 3: Baserat på resultaten, undvik enbart de livsmedel som konsekvent triggade anfall. Behåll en så varierad kost som möjligt.

10. Vätska och regelbundna måltider

Dehydrering och hoppade måltider är bland de mest underskattade migräntriggerna. Blau (2005) frågade 95 migränpatienter om otillräckligt vätskeintag kunde utlösa deras anfall. Totalt rapporterade 36 procent att dehydrering var en känd trigger — en faktor som dittills inte uppmärksammats i litteraturen^[16].

Spigt et al. (2012) gick ett steg längre och genomförde en randomiserad studie där 102 patienter med återkommande huvudvärk fick antingen instruktioner om att öka sitt dagliga vattenintag med 1,5 liter eller enbart stresshanteringsråd. Efter 3 månader visade vattengruppen en statistiskt signifikant förbättring på 4,5 poäng på Migraine-Specific Quality of Life-skalan. Dessutom rapporterade 47 procent i vattengruppen stor förbättring, jämfört med 25 procent i kontrollgruppen^[17].

Regelbundna måltider

Fasta är en av de mest rapporterade migräntriggerna^[3][4]. Mekanismen är troligen kopplad till hypoglykemi (lågt blodsocker), men även stresshormonförändringar vid längre fasta kan bidra. Migränpatienter bör därför undvika att hoppa över måltider och eftersträva regelbundna mattider med 3–4 timmars mellanrum.

11. Alkohol och migrän

Alkohol är den mest rapporterade diettriggern vid migrän. Panconesi (2008) genomförde en omfattande review och fann att omkring en tredjedel av migränpatienter rapporterade alkohol som trigger, åtminstone vid enstaka tillfällen^[19]. Dock var det bara 10 procent som rapporterade alkohol som en frekvent trigger.

Onderwater et al. (2019) undersökte 2 197 migränpatienter i LUMINA-studien och fann att 35,6 procent rapporterade alkohol som trigger^[20]. Bland dem som identifierade specifika drycker var rödvin den överlägset vanligaste triggern (77,8 procent), följt av vitt vin och öl. Intressant nog uppgav 25 procent av de alkoholkänsliga patienterna att de hade slutat dricka alkohol helt på grund av migrän.

Mekanismerna bakom alkoholutlöst migrän är sannolikt multipla:

• Histamin i rödvin och öl kan trigga kärlvidgning^[19].
• Tyramin i rött vin och vissa ölsorter kan påverka noradrenalinfrisättning.
• Sulfiter i vin har föreslagits som trigger, men evidensen är svag.
• Etanol i sig själv har vasodilaterande effekt och kan påverka serotoninmetabolismen.
• Dehydrering — alkohol är diuretiskt och kan bidra till vätskeförlust.

12. Tarm-hjärna-axeln

Ett växande forskningsfält pekar på att tarm-hjärna-axeln spelar en viktig roll vid migrän. Arzani et al. (2020) genomförde en omfattande review och beskrev flera mekanismer genom vilka tarmen kommunicerar med hjärnan och kan påverka migränpatofysiologi^[18]:

• Vagusnerven — den tionde kranialnerven — skapar en direkt nervförbindelse mellan tarm och hjärna. Inflammatoriska signaler från tarmen kan via vagusnerven påverka smärtsignalering i trigeminussystemet.
• Serotonin — 95 procent av kroppens serotonin produceras i tarmen. Serotonin spelar en central roll i migränpatofysiologin, och förändringar i tarmens serotoninproduktion kan påverka migräntröskeln.
• Inflammatoriska cytokiner — dysbiosis (obalans i tarmfloran) kan öka produktionen av proinflammatoriska cytokiner som passerar blod-hjärnbarriären och sänker migräntröskeln.
• Tarmpermeabilitet — ökad tarmpermeabilitet ("läckande tarm") kan tillåta bakterieprodukter att nå blodbanan och trigga systemisk inflammation.

Kliniskt stöds kopplingen av att gastrointestinala tillstånd som IBS, celiaki och Helicobacter pylori-infektion är överrepresenterade hos migränpatienter^[18]. Preliminära studier antyder att probiotika kan ha en positiv effekt på migränfrekvens, men evidensen är fortfarande begränsad.

En kost som gynnar tarmhälsan — rik på fiber, polyfenolrika livsmedel och fermenterade produkter — kan därför potentiellt bidra till minskad migränfrekvens. Läs mer i vår guide om tarmhälsa och kost.

13. Praktiska kostråd vid migrän

Baserat på den sammanvägda forskningen kan vi ge följande evidensbaserade kostråd. De är rangordnade efter hur starkt det vetenskapliga stödet är:

1. Ät regelbundet — hoppa inte över måltider

Fasta och hypoglykemi är väldokumenterade migräntriggers. Ät 3–5 måltider per dag med jämna mellanrum. Ha alltid ett nödmellanmål tillgängligt^[3][4].

2. Drick tillräckligt

Minst 1,5–2 liter vatten dagligen, mer vid fysisk aktivitet och värme. Dehydrering sänker migräntröskeln hos många^[16][17].

3. Överväg magnesiumprofylax

400–600 mg magnesiumcitrat dagligen har visat effekt i meta-analyser. Börja med magnesiumrika livsmedel, komplettera med tillskott om kosten inte räcker till^[6][7].

4. Prova riboflavin och/eller CoQ10

400 mg riboflavin och/eller 300 mg CoQ10 dagligen under minst 3 månader. Billigt, säkert och med dokumenterad effekt i randomiserade studier^[8][10].

5. Öka omega-3, minska omega-6

Ät fet fisk 2–3 gånger per vecka. Byt solrosolja och majsolja mot rapsolja eller olivolja. Minska processad mat^[12].

6. Håll koffeinet stabilt

Maximalt 1–2 koppar kaffe per dag, vid samma tidpunkt. Undvik abrupt utsättning. Trappa ner gradvis om du vill sluta^[4][5].

7. För en huvudvärksdagbok

Anteckna vad du ätit och druckit, sömn, stress, menscykel och väder i samband med migränanfall. Efter 2–3 månader ser du mönster som kan ligga till grund för individuella kostjusteringar^[3].

8. Var försiktig med eliminationsdieter

Eliminera inte fler livsmedel än nödvändigt. Breda restriktioner kan leda till näringsbrist och försämrad livskvalitet. Fokusera på de triggers du identifierat genom din dagbok^[15].

Vanliga frågor om migrän och kost

Läs vidare

Migrän och kost hänger ihop med flera andra ämnen. Fördjupa dig i dessa guider:

• Kosttillskott — behöver du det? — magnesium, riboflavin, CoQ10 och andra tillskott som kan påverka migrän
• Antiinflammatorisk kost — omega-3/omega-6-balans och kostens roll vid inflammation
• Kost och mental hälsa — tarm-hjärna-axeln, serotonin och kopplingen mellan kost och neurologisk funktion
• Periodisk fasta — risker och möjligheter för migränpatienter vid fasta
• LCHF — en komplett guide — ketogen kost och dess potential vid neurologiska tillstånd
• Sömn och kost — sömnens roll som migräntrigger och hur kosten påverkar sömnkvaliteten

Källförteckning

1. GBD 2016 Headache Collaborators (2018). Global, regional, and national burden of migraine and tension-type headache, 1990–2016: a systematic analysis for the Global Burden of Disease Study 2016. The Lancet Neurology, 17(11). DOI: 10.1016/S1474-4422(18)30322-3
2. Millichap JG, Yee MM (2003). The diet factor in pediatric and adolescent migraine. Pediatric Neurology, 28(1). DOI: 10.1016/S0887-8994(02)00466-6
3. Finocchi C, Sivori G (2012). Food as trigger and aggravating factor of migraine. Neurological Sciences, 33(Suppl 1). DOI: 10.1007/s10072-012-1046-5
4. Nowaczewska M, Wiciński M, Kaźmierczak W (2020). The ambiguous role of caffeine in migraine headache: from trigger to treatment. Nutrients, 12(8):2259. DOI: 10.3390/nu12082259
5. Shapiro RE (2008). Caffeine and headaches. Current Pain and Headache Reports, 12(4). DOI: 10.1007/s11916-008-0052-z
6. Mauskop A, Varughese J (2012). Why all migraine patients should be treated with magnesium. Journal of Neural Transmission, 119(5). DOI: 10.1007/s00702-012-0790-2
7. Chiu HY, Yeh TH, Huang YC, Chen PY (2016). Effects of intravenous and oral magnesium on reducing migraine: a meta-analysis of randomized controlled trials. Pain Physician, 19(1). DOI: 10.36076/ppj/2016.19.E97
8. Schoenen J, Jacquy J, Lenaerts M (1998). Effectiveness of high-dose riboflavin in migraine prophylaxis: a randomized controlled trial. Neurology, 50(2). DOI: 10.1212/WNL.50.2.466
9. Thompson DF, Saluja HS (2017). Prophylaxis of migraine headaches with riboflavin: a systematic review. Journal of Clinical Pharmacy and Therapeutics, 42(4). DOI: 10.1111/jcpt.12548
10. Sándor PS, Di Clemente L, Coppola G, Saenger U, Fumal A, Magis D, Seidel L, Agosti RM, Schoenen J (2005). Efficacy of coenzyme Q10 in migraine prophylaxis: a randomized controlled trial. Neurology, 64(4). DOI: 10.1212/01.WNL.0000151975.03598.ED
11. Zeng Z, Li Y, Lu S, Huang W, Di W (2019). Efficacy of CoQ10 as supplementation for migraine: a meta-analysis. Acta Neurologica Scandinavica, 139(3). DOI: 10.1111/ane.13051
12. Ramsden CE, Zamora D, Faurot KR, MacIntosh B, Horowitz M, Keyes GS, Yuan ZX, Miller V, Lynch C, Honvoh G, Park J, Levy R, Domenichiello AF, Johnston A, Majchrzak-Hong S, Hibbeln JR, Barber S, Rapoport SI, Taha AY, Zamora A, Mann JD (2021). Dietary alteration of n-3 and n-6 fatty acids for headache reduction in adults with migraine: randomized controlled trial. BMJ, 374:n1448. DOI: 10.1136/bmj.n1448
13. Di Lorenzo C, Coppola G, Sirianni G, Di Lorenzo G, Bracaglia M, Di Lenola D, Siracusano A, Rossi P, Pierelli F (2015). Migraine improvement during short lasting ketogenesis: a proof-of-concept study. European Journal of Neurology, 22(1). DOI: 10.1111/ene.12550
14. Barbanti P, Fofi L, Aurilia C, Egeo G, Caprio M (2017). Ketogenic diet in migraine: rationale, findings and perspectives. Neurological Sciences, 38(Suppl 1). DOI: 10.1007/s10072-017-2889-6
15. Alpay K, Ertaş M, Orhan EK, Üstay DK, Lieners C, Baykan B (2010). Diet restriction in migraine, based on IgG against foods: a clinical double-blind, randomised, cross-over trial. Cephalalgia, 30(7). DOI: 10.1177/0333102410361404
16. Blau JN (2005). Water deprivation: a new migraine precipitant. Headache, 45(6). DOI: 10.1111/j.1526-4610.2005.05143_3.x
17. Spigt M, Weerkamp N, Troost J, van Schayck CP, Knottnerus JA (2012). A randomized trial on the effects of regular water intake in patients with recurrent headaches. Family Practice, 29(4). DOI: 10.1093/fampra/cmr112
18. Arzani M, Jahromi SR, Ghorbani Z, Vahabizad F, Martelletti P, Ghaemi A, Sacco S, Togha M (2020). Gut-brain axis and migraine headache: a comprehensive review. The Journal of Headache and Pain, 21:15. DOI: 10.1186/s10194-020-1078-9
19. Panconesi A (2008). Alcohol and migraine: trigger factor, consumption, mechanisms. A review. The Journal of Headache and Pain, 9(1). DOI: 10.1007/s10194-008-0006-1
20. Onderwater GLJ, van Oosterhout WPJ, Schoonman GG, Ferrari MD, Terwindt GM (2019). Alcoholic beverages as trigger factor and the effect on alcohol consumption behavior in patients with migraine. European Journal of Neurology, 26(4). DOI: 10.1111/ene.13861