Kost och hud — så påverkar maten akne, eksem, psoriasis och hudens åldrande

1. Hudens uppbyggnad och näringsbehov

Huden består av tre lager: epidermis (överhuden), dermis (läderhuden) och subkutis (underhudsfettet). Epidermis förnyas ständigt — hela det yttersta celllagret byts ut ungefär var fjärde vecka. Dermis innehåller kollagen och elastin som ger huden stadga och elasticitet. Denna konstanta förnyelse kräver en jämn tillförsel av näringsämnen^[11].

Flera vitaminer och mineraler spelar centrala roller för hudens hälsa. C-vitamin behövs för kollagensyntes, A-vitamin reglerar celldelning och differentiering, zink är nödvändigt för sårläkning och immunförsvar, och omega-3-fettsyror är byggstenar i cellmembranen som utgör hudbarriären^[5][11]. D-vitamin, som bildas i huden vid solexponering, reglerar immunsvar och cellproliferation^[9].

Utöver enskilda näringsämnen påverkar det övergripande kostmönstret huden. En kost rik på ultraprocessad mat, socker och mättat fett driver kronisk inflammation som kan förvärra en rad hudtillstånd — från akne till psoriasis^[13][14]. Motsatt har en antiinflammatorisk kost, som medelhavskost, kopplats till bättre hudstatus i flera studier^[7].

2. Akne och kost — glykemiskt index och mejeriprodukter

Akne vulgaris drabbar upp emot 80 % av alla tonåringar och många vuxna. Länge avfärdades kostens roll av dermatologer, men de senaste 15 åren har forskningen visat att kosten faktiskt spelar en betydande roll — framför allt via två mekanismer: glykemiskt index och mejeriintag^[3].

Glykemiskt index och IGF-1

Smith et al. (2007) genomförde en banbrytande randomiserad kontrollerad studie med 43 manliga aknepatienterna. Under 12 veckor fick interventionsgruppen en kost med lågt glykemiskt index (25 % protein, 45 % kolhydrater med lågt GI) medan kontrollgruppen åt normalt. Resultatet: interventionsgruppen hade signifikant färre akneutbrott och förbättrad insulinkänslighet^[1].

Mekanismen involverar insulin och IGF-1 (insulinliknande tillväxtfaktor 1). Mat med högt GI — vitt bröd, söta drycker, godis — ger snabba blodsockertoppar som triggar hög insulinfrisättning. Insulin stimulerar i sin tur IGF-1, som ökar talgproduktionen, förtjockar hudens hornlager och driver androgensignalering. Alla dessa effekter bidrar till akne^[4]. Melnik (2015) kartlade de molekylära signalvägarna i detalj och visade att mTORC1-signalering — en cellulär tillväxtväg som aktiveras av insulin, IGF-1 och aminosyror — är central i akneutvecklingen^[4].

Mejeriprodukter och akne

Juhl et al. (2018) genomförde en systematisk översikt och meta-analys av 14 studier med sammanlagt 78 529 barn, ungdomar och unga vuxna. De fann att mejeriintag ökade risken för akne: OR 1,25 för alla mejeriprodukter, 1,28 för mjölk generellt och 1,32 för lättmjölk^[2]. Intressant nog verkade lättmjölk ha en starkare koppling än helmjölk.

Mjölk höjer IGF-1-nivåerna oavsett fettinnehåll, eftersom de insulinogena proteinerna (vassleprotein) finns kvar även i lättmjölk. Mjölk innehåller dessutom naturliga tillväxthormoner och steroider som kan påverka talgkörtlarna^[4]. Baldwin och Tan (2021) sammanfattade evidensen och rekommenderade att dermatologer bör diskutera kost med sina aknepatienter — inte som ersättning för medicinsk behandling, men som ett potentiellt värdefullt komplement^[3].

3. Eksem och kost — hudbarriär och omega-3

Atopisk dermatit (eksem) drabbar cirka 15–20 % av barn och 2–5 % av vuxna i Sverige. Tillståndet kännetecknas av en defekt hudbarriär, immunologisk obalans och kronisk inflammation. Kostens roll vid eksem är komplex och skiljer sig från akne^[6].

Eliminationsdieter

Många föräldrar provar eliminationsdieter för barn med eksem, men evidensen är begränsad. Foolad et al. (2013) genomförde en systematisk genomgång av näringstillskott och kostinterventioner vid barneksem. De fann att eliminationsdieter baserade på IgE-testning kunde ha viss effekt hos en subgrupp med verifierad födoämnesallergi — men att bredspektrum- eliminationsdieter utan allergiutredning saknar evidens och kan leda till näringsbrist^[6].

Omega-3 och eksem

Omega-3-fettsyror (EPA och DHA) har antiinflammatoriska egenskaper som teoretiskt borde vara gynnsamma vid eksem. Balić et al. (2020) granskade evidensen och konstaterade att omega-3 kan dämpa den inflammatoriska processen vid atopisk dermatit genom att minska produktionen av proinflammatoriska eikosanoider och cytokiner^[5].

I praktiken har resultaten dock varit blandade. Vissa studier visar förbättring av klåda och rodnad, andra inte. En förklaring kan vara att det moderna västerländska kostmönstret har ett kraftigt överskott av omega-6 relativt omega-3 (ofta 15:1 istället för det rekommenderade 4:1). Att förbättra denna kvot — genom att äta mer fet fisk och mindre bearbetade vegetabiliska oljor — kan vara mer relevant än att enbart tillsätta omega-3^[5].

Läs mer om omega-3-fettsyrors roll i kroppen i vår guide om omega-3.

4. Psoriasis och kost — antiinflammatorisk strategi

Psoriasis är en kronisk autoimmun sjukdom som drabbar 2–3 % av befolkningen. Den kännetecknas av systemisk inflammation som tar sig uttryck i hudutslag med fjällning, rodnad och ofta klåda. Psoriasis ökar risken för metabolt syndrom, hjärtkärlsjukdom och depression — alla tillstånd där kosten spelar en roll^[8].

Medelhavskost och psoriasis

Phan et al. (2018) analyserade data från den franska NutriNet-Santé-kohorten och fann att högre följsamhet till medelhavskost var kopplad till lägre svårighetsgrad av psoriasis (OR 0,71 för mellantertilen av MEDI-LITE-poäng)^[7]. Medelhavskostens antiinflammatoriska profil — rik på olivolja, fisk, grönsaker, frukt och fullkorn — verkar motverka den systemiska inflammation som driver psoriasis.

Afifi et al. (2017) genomförde en stor enkätstudie med psoriasispatienter i USA. De livsmedel som flest patienter upplevde som förbättrandevar fisk och omega-3-tillskott, frukt och grönsaker. De som upplevdes som försämrande var socker, alkohol, tomater, gluten och mejeri^[8]. Även om patientrapporterade data har begränsningar överensstämmer mönstret med den antiinflammatoriska kostmodellen.

D-vitamin och psoriasis

D-vitamin spelar en särskild roll vid psoriasis. Millsop et al. (2014) visade att psoriasispatienter ofta har lägre D-vitaminnivåer än friska kontroller. D-vitamin reglerar keratinocytproliferation (celldelning i överhuden) och modulerar immunsvaret — två processer som är störda vid psoriasis^[9]. Topikala D-vitaminanaloger (som kalcipotriol) är redan en etablerad behandling, vilket understryker vitaminets relevans.

Meta-analyser av oralt D-vitamintillskott har dock inte visat entydiga förbättringar av PASI-poäng (sjukdomens svårighetsgrad), troligen för att effekten lokalt i huden skiljer sig från systemisk tillförsel^[9]. Trots det rekommenderas att psoriasispatienter säkerställer adekvata D-vitaminnivåer — särskilt under svenska vintermånader.

Fördjupa dig i vår guide om antiinflammatorisk kost och guiden om medelhavskost.

5. Rosacea och kost — triggers och histamin

Rosacea drabbar uppskattningsvis 5–10 % av befolkningen och yttrar sig som rodnad, synliga blodkärl, papler och pustler — framför allt i ansiktet. Till skillnad från akne och psoriasis, där forskningen fokuserar på kostmönster, handlar rosacea och kost i första hand om att identifiera och undvika individuella triggers^[10].

Searle et al. (2021) sammanfattade de vanligaste rosacea-triggrarna i en aktuell översikt:

• Alkohol: Ökar blodflödet till ansiktet (vasodilatation) och kan förvärra rodnad och flush. Rödvin och öl nämns oftast^[10].
• Kryddig mat: Capsaicin (i chili) aktiverar TRPV1-receptorer i huden som triggar värmekänsla och vasodilatation.
• Heta drycker: Temperaturen snarare än innehållet verkar vara avgörande — het kaffe och te kan triggra flush.
• Cinnamaldehyd: Finns i kanel, tomater, citrusfrukter och choklad. Aktiverar TRPA1-receptorer och kan framkalla flush hos känsliga individer.
• Histaminrik mat: Lagrad ost, vin, rökt fisk och fermenterade livsmedel innehåller histamin som kan förvärra rodnad och klåda hos personer med nedsatt histaminmetabolism^[10].

Viktigt att notera: evidensen för eliminationsdieter vid rosacea är begränsad. Inga välkontrollerade studier har visat att systematisk uteslutning av triggerlivsmedel förbättrar rosacea signifikant. Däremot är den individuella variationen stor, och en matdagbok kan hjälpa den enskilde att identifiera sina personliga triggers^[10].

6. Hudens åldrande — kollagen, socker och antioxidanter

Hudens åldrande drivs av två parallella processer: kronologiskt åldrande (genetiskt betingat) och fotoåldrande(UV-inducerat). UV-strålning orsakar cirka 80 % av det synliga åldrandet i ansiktet. Men kosten kan påverka båda processerna — på gott och ont^[19].

Glykering och AGE-produkter

Danby (2010) beskrev detaljerat hur socker åldrar huden genom en process som kallas glykering. Glukos och fruktos binder icke-enzymatiskt till aminosyror i kollagen och elastin och bildar så kallade Advanced Glycation End-products (AGE). Dessa tvärbryggor gör kollagenfibrerna stela, sköra och mindre elastiska^[12].

AGE-produkter ackumuleras med åldern och processen accelereras av högt blodsocker, högt intag av tillsatt socker och tillagning vid hög temperatur (stekning, grillning, fritering). Resultatet är att huden förlorar sin spänst snabbare — ett fenomen som ibland kallas "sugar sag"^[12]. Cao et al. (2020) konstaterade att personer med diabetes åldras snabbare i huden, vilket stödjer kopplingen mellan blodsocker och hudåldrande^[19].

Antioxidanter och UV-skydd inifrån

Cao et al. (2020) genomförde en omfattande genomgång av kost och hudåldrande. De fann att ett högt intag av grönsaker, frukt och fisk var kopplat till färre rynkor, medan ett högt intag av kött, fett och socker var kopplat till fler tecken på hudåldrande^[19]. Antioxidanter — C-vitamin, E-vitamin, karotenoider och polyfenolor — motverkar oxidativ stress orsakad av UV-strålning och föroreningar.

Kosten kan ge ett visst UV-skydd inifrån, men det ersätter inte solskyddskräm. Karotenoider (betakaroten, lykopen, lutein) anrikas i huden vid regelbundet intag och ger en lätt solskyddande effekt motsvarande SPF 2–4 efter 10–12 veckors dagligt intag^[19].

7. Zink och hud

Zink är ett spårämne som spelar en central roll i hudens biologi. Det behövs för celldelning, immunförsvar, sårläkning och reglering av talgkörtlarna. Gupta et al. (2014) publicerade en bred genomgång av zinkterapins roll inom dermatologi och fann evidens för zinkens effekt vid akne, dermatit, alopeci och infektionstillstånd som vorter^[15].

Zink och akne

Yee et al. (2020) genomförde en systematisk genomgång och meta-analys av zinknivåer och zinkbehandling vid akne. De fann att aknepatienterna hade signifikant lägre serumzinknivåer jämfört med friska kontroller. Oral zinkbehandling (zinksulfat eller zinkglukonat) visade måttlig effekt på inflammatorisk akne, med en poängreduktion jämförbar med lågdos-antibiotika — dock med färre biverkningar^[16].

Zink verkar via tre mekanismer vid akne: (1) antiinflammatorisk effekt genom hämning av TNF-alfa och IL-6, (2) antibakteriell aktivitet mot Cutibacterium acnes, och (3) hämning av 5-alfa-reduktas, det enzym som omvandlar testosteron till det mer potenta DHT^[15][16].

NNR 2023 rekommenderar 9 mg zink per dag för män och 7 mg för kvinnor^[20]. Bra svenska zinkkällor inkluderar ostron (det rikaste livsmedlet), nötkött, pumpakärnor, linser och ägg. Läs mer i vår guide om zink.

8. Omega-3 och hudbarriären

Omega-3-fettsyror är essentiella — kroppen kan inte tillverka dem själv — och de fyller flera viktiga funktioner i huden. De ingår i cellmembranens fosfolipider och påverkar membranens fluiditet, permeabilitet och signalering^[5].

Balić et al. (2020) visade i sin översikt att omega-3-fettsyror påverkar huden via tre huvudmekanismer:

• Antiinflammatorisk effekt: EPA och DHA konkurrerar med omega-6-fettsyran arakidonsyra om samma enzymer (COX och LOX). När omega-3 omvandlas bildas antiinflammatoriska resolviner och protektiner istället för proinflammatoriska prostaglandiner och leukotriener^[5].
• Hudbarriärfunktion: Omega-3-fettsyror bidrar till att upprätthålla den lipidfilm som håller huden fuktig och skyddar mot irritanter och allergener.
• UV-skydd: Studier har visat att omega-3-tillskott kan minska hudens känslighet för solbränna (höja MED — minimal erytemdos) vid längre tids användning^[5].

Det västerländska kostmönstret ger ofta 15–20 gånger mer omega-6 än omega-3, vilket gynnar inflammatoriska processer. Att öka intaget av fet fisk (lax, makrill, sill, sardiner), valnötter och linfrö kan förbättra kvoten. NNR 2023 rekommenderar minst 250 mg EPA+DHA per dag, vilket motsvarar 2–3 portioner fet fisk i veckan^[20].

9. A-vitamin och betakaroten

A-vitamin (retinol) har en central roll i hudcellernas differentiering och förnyelse. Topikala retinoider (tretinoin, adapalen) är bland de mest evidensbaserade behandlingarna för akne och fotoåldrande. Men kosten spelar också en roll^[13].

Betakaroten — det vanligaste provitamin A i växtriket — har dokumenterade fotoprotektiva egenskaper. Det anrikas i huden vid regelbundet intag och fungerar som antioxidant mot UV-inducerade fria radikaler. Studier visar att 15–30 mg betakaroten dagligen under 10–12 veckor kan ge en mätbar ökning av hudens solresistens^[19].

Observera att betakarotentillskott i hög dos (mer än 20 mg/dag) inte rekommenderas för rökare på grund av ökad risk för lungcancer. Det naturliga intaget via grönsaker och frukt är ofarligt och ger det bredaste spektrumet av karotenoider. Bra källor är morot, sötpotatis, spenat, grönkål, mango och aprikos^[14].

10. C-vitamin och kollagensyntes

C-vitamin (askorbinsyra) är en oumbärlig kofaktor för kollagensyntes. Det behövs för hydroxylering av prolin och lysin i prokollagenmolekylen — utan denna post-translationella modifiering bildas defekt kollagen. Historiskt är detta känt från skörbjugg, där svår C-vitaminbrist leder till att huden bokstavligen faller isär^[11].

Pullar et al. (2017) publicerade en omfattande genomgång av C-vitaminets roller i huden. De visade att C-vitamin:

• Stimulerar kollagenproduktionen — ökar mRNA-uttrycket av kollagen I och III i fibroblaster^[11].
• Skyddar mot UV-skador — fungerar som antioxidant och neutraliserar fria radikaler i huden, särskilt i kombination med E-vitamin^[11].
• Hämmar melaninbildning — kan minska hyperpigmentering genom att hämma enzymet tyrosinas.
• Stödjer sårläkning — behövs för nybildning av bindväv i läkningsprocessen.

Hudcellerna är beroende av cirkulerande C-vitamin som transporteras från blodet. Det innebär att intaget via kosten direkt påverkar hudens C-vitaminstatus. NNR 2023 rekommenderar 75 mg per dag, men studier tyder på att 200 mg per dag kan ge bättre mättnad i hudens förråd^[11][20].

Bra källor: paprika (180 mg/100 g), kiwi (90 mg), citrusfrukter, jordgubbar, broccoli och grönkål. Läs mer i vår guide om C-vitamin.

11. Tarm-hud-axeln

Tarm-hud-axeln är ett relativt nytt begrepp inom dermatologi som beskriver den tvåvägskommunikation som sker mellan tarmens mikrobiom och huden via immunsystemet, hormoner och mikrobiella metaboliter. Salem et al. (2018) publicerade en inflytelserik översikt i Frontiers in Microbiology som kartlade mekanismerna^[17].

Kopplingen fungerar i korthet så: tarmbakterierna producerar metaboliter (kortkedjiga fettsyror, indoler, fenolsyror) som modulerar immunsystemet systemiskt. En frisk, diversifierad tarmflora stödjer regulatoriska T-celler (Treg) som dämpar överdriven immunaktivering. En dysbiotisk tarmflora — med minskad mångfald och övervikt av patogena arter — kan däremot driva systemisk inflammation som tar sig uttryck i huden^[17].

De Pessemier et al. (2021) sammanfattade de specifika kopplingarna till hudsjukdomar:

• Akne: Patienter med akne har ofta en förändrad tarmflora med lägre nivåer av Lactobacillus och Bifidobacterium. Probiotika har i vissa studier visat lovande effekt som komplement till konventionell aknebehandling^[18].
• Atopisk dermatit: Barn med eksem har lägre mikrobiell mångfald i tarmen, ofta redan före symptomstart. Probiotika (Lactobacillus rhamnosus GG) har visat förebyggande effekt i vissa studier^[18].
• Psoriasis: Psoriasispatienter uppvisar en tarmdysbios som liknar den vid inflammatorisk tarmsjukdom (IBD), med reducerade nivåer av Faecalibacterium prausnitzii — en viktig butyratproducent^[18].
• Rosacea: SIBO (Small Intestinal Bacterial Overgrowth) är vanligare hos rosaceapatienter, och behandling av SIBO har i vissa studier förbättrat rosacea-symtom^[17].

Det praktiska innebär att en kost som stödjer tarmflorans mångfald — rik på fiber, fermenterade livsmedel och polyfenoler — indirekt kan gynna huden. Fördjupa dig i vår guide om tarmhälsa och kost.

12. Praktiska kostråd för frisk hud

Forskningen pekar sammantaget mot samma grundprinciper: en varierad, antiinflammatorisk kost gynnar huden, oavsett om man vill förebygga akne, dämpa psoriasis eller bromsa åldrande. Här är konkreta åtgärder baserade på evidensen:

1. Sänk det glykemiska indexet

Byt vitt bröd mot fullkorn, läsk mot vatten, och söta mellanmål mot nötter och frukt. Stabilt blodsocker minskar IGF-1-drivna processer som triggar akne och glykering som åldrar huden^[1][12].

2. Ät fet fisk 2–3 gånger i veckan

Lax, makrill, sill och sardiner ger EPA och DHA som stärker hudbarriären, dämpar inflammation och kan förbättra eksem och psoriasis^[5][20].

3. Ät grönsaker i regnbågens alla färger

Orange (morot, sötpotatis) ger betakaroten. Rött (tomat, vattenmelon) ger lykopen. Grönt (spenat, broccoli) ger C-vitamin och folat. Lila (blåbär, rödkål) ger antocyaniner. Alla dessa har skyddande effekt på huden^[19].

4. Inkludera zinkkällor

Pumpakärnor, linser, nötkött, ägg och skaldjur ger zink som behövs för sårläkning och immunförsvar. Särskilt relevant vid akne^[15][16].

5. Begränsa tillsatt socker

Socker driver både akne (via IGF-1) och hudåldrande (via glykering). Minska läsk, godis och söta bakverk. Frukt är bra — det ger socker med fiber och antioxidanter^[4][12].

6. Stöd tarmfloran

Ät fiberrik mat (baljväxter, fullkorn, grönsaker) och fermenterade livsmedel (yoghurt, surkål, kimchi). En frisk tarmflora stödjer huden via tarm-hud-axeln^[17][18].

7. Överväg dina mejeriprodukter vid akne

Om du har akne och dricker mycket mjölk kan det vara värt att testa att minska mejeriintaget under 8–12 veckor och utvärdera effekten. Fermenterade mejeriprodukter (yoghurt, kefir) verkar ha svagare koppling till akne än mjölk^[2][3].

8. Ta D-vitamintillskott på vintern

Relevant för alla i Sverige oktober–mars, men särskilt för psoriasispatienter. 10–20 mikrogram per dag^[9][20]. Läs mer i vår guide om D-vitamin.

13. Sammanfattning

Forskningen om kost och hud har mognat avsevärt under det senaste decenniet. Här är de viktigaste slutsatserna:

1. Akne påverkas av kost. Lågt GI minskar akneutbrott (RCT-bevis) och mejeriintag ökar risken med 25–32 %. Insulin och IGF-1 är centrala mekanismer^[1][2].
2. Psoriasis förbättras av antiinflammatorisk kost. Medelhavskost är kopplad till lägre svårighetsgrad. Alkohol försämrar konsekvent. D-vitamin spelar en roll^[7][9].
3. Omega-3 stärker hudbarriären. EPA och DHA dämpar inflammation, skyddar mot UV och kan gynna eksem och psoriasis. Omega-6/omega-3-balansen är avgörande^[5].
4. Socker åldrar huden. Glykering bildar AGE-produkter som styvnar kollagen. Att begränsa tillsatt socker bromsar processen^[12].
5. Zink skyddar huden. Låga zinknivåer är kopplade till akne. Zinktillskott har måttlig evidens som komplement till aknebehandling^[15][16].
6. C-vitamin är oumbärligt för kollagen. Utan C-vitamin bildas defekt kollagen. Adekvat intag stödjer sårläkning, UV-skydd och hudens struktur^[11].
7. Tarm-hud-axeln är reell. Dysbios i tarmen är kopplad till akne, eksem, psoriasis och rosacea. Fiberrik kost och fermenterade livsmedel stödjer tarmfloran och därmed huden^[17][18].

Det viktigaste budskapet är att kosten inte ersätter dermatologisk behandling vid hudsjukdomar — men att den utgör en viktig komplementär faktor. En antiinflammatorisk, näringsrik kost med stabilt blodsocker gynnar huden på flera nivåer. Och till skillnad från många hudvårdsprodukter verkar kosten inifrån, på hela kroppens inflammation och regenerationskapacitet.

Vanliga frågor om kost och hud

Läs vidare

Kost och hud hänger ihop med inflammation, tarmhälsa och enskilda näringsämnen. Fördjupa dig i dessa relaterade guider:

• Antiinflammatorisk kost — fördjupning om inflammation och hur kosten kan dämpa den
• Tarmhälsa och kost — djupdykning i tarmfloran och tarm-hud-axeln
• Medelhavskost — komplett guide — det kostmönster med starkast koppling till frisk hud
• Zink — allt om immunförsvar, hud och sårläkning — zinkens roll i huden och bra kostkällor
• C-vitamin — antioxidant och kollagenbyggare — C-vitaminets centrala roll för hud och bindväv
• D-vitamin — solens vitamin — D-vitaminets roll för immunsvar och hudsjukdomar
• Omega-3 — allt om EPA, DHA och ALA — omega-3-fettsyrornas roll för inflammation och hudbarriär

Källförteckning

1. Smith RN, Mann NJ, Braue A, Mäkeläinen H, Varigos GA (2007). A low-glycemic-load diet improves symptoms in acne vulgaris patients: a randomized controlled trial. American Journal of Clinical Nutrition, 86(1). DOI: 10.1093/ajcn/86.1.107
2. Juhl CR, Bergholdt HKM, Miller IM, Jemec GBE, Kanters JK, Ellervik C (2018). Dairy Intake and Acne Vulgaris: A Systematic Review and Meta-Analysis of 78,529 Children, Adolescents, and Young Adults. Nutrients, 10(8):1049. DOI: 10.3390/nu10081049
3. Baldwin H, Tan J (2021). Effects of Diet on Acne and Its Response to Treatment. American Journal of Clinical Dermatology, 22(1). DOI: 10.1007/s40257-020-00542-y
4. Melnik BC (2015). Linking diet to acne metabolomics, inflammation, and comedogenesis: an update. Clinical, Cosmetic and Investigational Dermatology, 8. DOI: 10.2147/CCID.S69135
5. Balić A, Vlašić D, Žužul K, Marinović B, Bukvić Mokos Z (2020). Omega-3 Versus Omega-6 Polyunsaturated Fatty Acids in the Prevention and Treatment of Inflammatory Skin Diseases. International Journal of Molecular Sciences, 21(3):741. DOI: 10.3390/ijms21030741
6. Foolad N, Brezinski EA, Chase EP, Armstrong AW (2013). Effect of nutrient supplementation on atopic dermatitis in children: a systematic review of probiotics, prebiotics, formula, and fatty acids. JAMA Dermatology, 149(3). DOI: 10.1001/jamadermatol.2013.1495
7. Phan C, Touvier M, Kesse-Guyot E, Adjibade M, Hercberg S, Wolkenstein P, Chosidow O, Ezzedine K, Sbidian E (2018). Association Between Mediterranean Anti-inflammatory Dietary Profile and Severity of Psoriasis: Results From the NutriNet-Santé Cohort. JAMA Dermatology, 154(9). DOI: 10.1001/jamadermatol.2018.2127
8. Afifi L, Danesh MJ, Lee KM, Beroukhim K, Farahnik B, Ahn RS, Yan D, Singh RK, Nakamura M, Koo J, Liao W (2017). Dietary Behaviors in Psoriasis: Patient-Reported Outcomes from a U.S. National Survey. Dermatology and Therapy, 7(2). DOI: 10.1007/s13555-017-0183-4
9. Millsop JW, Bhatia BK, Debbaneh M, Koo J, Liao W (2014). Diet and Psoriasis, Part III: Role of Nutritional Supplements. Journal of the American Academy of Dermatology, 71(3). DOI: 10.1016/j.jaad.2014.03.016
10. Searle T, Al-Niaimi F, Ali FR (2021). Rosacea and Diet: What is New in 2021?. Journal of Clinical and Aesthetic Dermatology, 14(12). PubMed: 35096255
11. Pullar JM, Carr AC, Vissers MCM (2017). The Roles of Vitamin C in Skin Health. Nutrients, 9(8):866. DOI: 10.3390/nu9080866
12. Danby FW (2010). Nutrition and aging skin: sugar and glycation. Clinics in Dermatology, 28(4). DOI: 10.1016/j.clindermatol.2010.03.018
13. Nguyen QG, Markus R, Katta R (2016). Diet and Dermatology: An Updated Review. Journal of Dermatological Treatment, 27(2). DOI: 10.3109/09546634.2015.1048950
14. Katta R, Desai SP (2014). Diet and Dermatology: The Role of Dietary Intervention in Skin Disease. Journal of Clinical and Aesthetic Dermatology, 7(7). PubMed: 25053983
15. Gupta M, Mahajan VK, Mehta KS, Chauhan PS (2014). Zinc therapy in dermatology: a review. Dermatology Research and Practice, 2014:709152. DOI: 10.1155/2014/709152
16. Yee BE, Richards P, Sui JY, Marsch AF (2020). Serum zinc levels and efficacy of zinc treatment in acne vulgaris: A systematic review and meta-analysis. Dermatologic Therapy, 33(6). DOI: 10.1111/dth.14252
17. Salem I, Ramser A, Isham N, Ghannoum MA (2018). The Gut Microbiome as a Major Regulator of the Gut-Skin Axis. Frontiers in Microbiology, 9:1459. DOI: 10.3389/fmicb.2018.01459
18. De Pessemier B, Grine L, Deez M, Nauber E, Perre S, Callewaert C (2021). Gut–Skin Axis: Current Knowledge of the Interrelationship between Microbial Dysbiosis and Skin Conditions. Microorganisms, 9(2):353. DOI: 10.3390/microorganisms9020353
19. Cao C, Xiao Z, Wu Y, Ge C (2020). Diet and Skin Aging — From the Perspective of Food Nutrition. Nutrients, 12(3):870. DOI: 10.3390/nu12030870
20. Nordic Council of Ministers (2023). Nordic Nutrition Recommendations 2023 — Integrating Environmental Aspects. Nord 2023:003. DOI: 10.6027/nord2023-003