Fertilitet och kost: Så påverkar maten din fruktsamhet

1. Fertiliteten i Sverige — bakgrund

Sverige har under de senaste decennierna sett en tydlig trend mot senarelagd föräldraskap. Medelåldern vid första barnets födelse har stigit till över 30 år för kvinnor och 33 år för män. Samtidigt söker fler par hjälp med assisterad befruktning — omkring 5 % av alla barn i Sverige föds numera genom IVF eller liknande behandlingar. Den biologiska fertiliteten minskar med åldern, men forskningen visar att livsstilsfaktorer, och inte minst kosten, har en betydande inverkan som går att påverka.

En banbrytande översiktsartikel av Gaskins och Chavarro (2018) sammanfattade den samlade evidensen och konstaterade att kostmönster, enskilda näringsämnen, kroppsvikt och livsstilsfaktorer som alkohol och koffein alla påverkar fertiliteten hos både kvinnor och män^[5]. Forskarna betonade att hälsosamma kostförändringar kan vara en relativt enkel och kostnadseffektiv insats för par som önskar bli gravida — oavsett om de försöker naturligt eller med assisterad befruktning.

Det är viktigt att förstå att fertilitet är ett parämne. Ungefär en tredjedel av fallen med ofrivillig barnlöshet beror på faktorer hos kvinnan, en tredjedel på faktorer hos mannen, och den sista tredjedelen på kombinerade eller oförklarade orsaker. Därför går vi i den här guiden igenom evidensen för både kvinnlig och manlig fertilitet.

2. Kvinnlig fertilitet och kost

Den starkaste evidensen för sambandet mellan kost och kvinnlig fertilitet kommer från Nurses' Health Study II (NHS II), en av de största prospektiva kohortstudierna i världen. Chavarro et al. (2007) följde 17 544 gifta kvinnor utan tidigare fertilitetsbesvär under åtta år och fann att ett specifikt kostmönster — den så kallade "fertilitetsfrämjande kosten" — var starkt kopplat till minskad risk för ägglossningsstörningar^[1].

Det fertilitetsfrämjande kostmönstret kännetecknades av: växtprotein framför animaliskt protein, fullkorn och kolhydrater med lågt glykemiskt index, enkelomättade och fleromättade fetter framför transfetter, feta mejeriprodukter framför magra, samt tillskott av multivitaminer med folsyra. Kvinnor som följde detta mönster hade 66 % lägre risk för ägglossningsrelaterad infertilitet jämfört med dem som avvek mest.

I en separat analys från samma kohort undersökte Chavarro et al. (2008) specifikt proteinintaget och fann att varje ökning av animaliskt protein med 5 energiprocent var kopplad till 19 % högre risk för ägglossningsstörningar, medan samma ökning av växtprotein var kopplad till lägre risk^[3]. Resultaten antyder inte att man behöver bli vegetarian, men att det kan vara gynnsamt att ersätta en del av det animaliska proteinet med baljväxter, nötter och linser.

Även kolhydratkvaliteten visade sig vara avgörande. Chavarro et al. (2009) rapporterade att högt intag av snabba kolhydrater och livsmedel med högt glykemiskt index var kopplat till nästan dubbelt så hög risk för ägglossningsstörningar jämfört med fullkorn och långsamma kolhydrater^[4]. Mekanismen tros involvera insulinnivåerna — höga insulintoppar kan störa hormonbalansen och hämma ägglossningen, särskilt hos kvinnor med PCOS eller insulinresistens.

Transfetter — särskilt skadligt för fertiliteten

En av de mest anmärkningsvärda fynden från Nurses' Health Study II gällde transfetter. Chavarro et al. (2007) visade att varje ökning av energiintaget med 2 procentenheter från transfetter — på bekostnad av kolhydrater — var kopplad till 73 % högre risk för ägglossningsrelaterad infertilitet^[2]. När transfetter ersatte enkelomättade fetter mer än fördubblades risken.

Transfetter bildas vid partiell härdning av vegetabiliska oljor och finns främst i industriellt framställda produkter som margarin, friterade livsmedel, bakverk och snacks. Sedan 2021 finns EU-regler som begränsar halten industriella transfetter till högst 2 gram per 100 gram fett i livsmedel. Att minimera intaget av transfetter gynnar inte bara fertiliteten utan även hjärt-kärlhälsan.

3. Medelhavskosten — bästa evidensen

Om det finns ett enskilt kostmönster som sticker ut i fertilitetsforskningen är det medelhavskosten. Flera oberoende studier har visat att hög följsamhet till detta kostmönster — rikligt med grönsaker, frukt, fullkorn, baljväxter, nötter, olivolja och fisk, med måttligt intag av mejeriprodukter och lågt intag av rött kött och socker — är kopplad till bättre fertilitetsutfall.

Karayiannis et al. (2018) studerade 244 icke-obesa kvinnor under 35 år som genomgick IVF-behandling i Aten och fann ett tydligt dos-responssamband: för varje fem poängs ökning på MedDietScore (medelhavsdietspoäng) ökade sannolikheten för klinisk graviditet signifikant^[6]. Kvinnor med högst följsamhet till medelhavskosten hade påtagligt bättre chans till klinisk graviditet och levande födsel jämfört med dem med lägst följsamhet.

Vujkovic et al. (2010) vid Erasmus MC i Rotterdam studerade 161 par som genomgick IVF/ICSI-behandling och fann att hög följsamhet till ett medelhavsinspirerat kostmönster ökade sannolikheten för graviditet med 40 % (OR 1,4; 95 % KI 1,0-1,9)^[7]. Studien var anmärkningsvärd eftersom den analyserade parets gemensamma kost, inte bara kvinnans.

Gaskins och Chavarro (2018) sammanfattade i sin översiktsartikel att de gynnsamma effekterna av medelhavskosten troligen beror på en kombination av mekanismer: antiinflammatoriska egenskaper, förbättrad insulinkänslighet, riklig tillförsel av antioxidanter och folat, samt gynnsam fettsyraprofil med högt innehåll av omega-3 och enkelomättade fetter^[5].

4. Folat — långt före graviditeten

Folat (vitamin B9) är kanske det mest kända näringsämnet i samband med graviditetsplanering. De flesta vet att folsyra rekommenderas för att förebygga neuralrörsdefekter, men färre känner till att folatstatus också påverkar själva fertiliteten — sannolikheten att bli gravid.

Gaskins et al. (2014) studerade 232 kvinnor som genomgick assisterad befruktning vid Massachusetts General Hospital och fann ett tydligt dos-responssamband mellan folatintag och reproduktiva utfall. Kvinnor i den högsta kvartilen av folatintag hade en livfödselandel på 56 %, jämfört med 30 % i den lägsta kvartilen^[8]. Resultaten kvarstod efter justering för ålder, BMI, rökning och andra relevanta faktorer.

Cochrane-översikten av De-Regil et al. (2015), som inkluderade fem randomiserade studier med totalt 7 391 kvinnor, bekräftade att perikonceptionell folsyratillskott effektivt förebygger neuralrörsdefekter^[9]. Översikten betonade vikten av timing — folat behövs före och under de första 12 veckorna av graviditeten, innan neuralröret slutits.

Livsmedelsverket rekommenderar 400 mikrogram folsyra per dag för kvinnor som planerar graviditet. Folsyra bör påbörjas minst en månad, helst två till tre månader, före befruktningen. Kosten kan bidra med folat genom gröna bladgrönsaker, baljväxter, citrusfrukter och fullkorn, men det är svårt att nå de rekommenderade nivåerna enbart genom mat.

5. Vikt och fertilitet

Kroppsvikten har en väldokumenterad påverkan på fertiliteten, och sambandet följer ett U-format mönster: både undervikt och övervikt försämrar fruktsamheten. Rich-Edwards et al. (2002) studerade sambandet i Nurses' Health Study II och fann ökad risk för ägglossningsstörningar vid BMI under 20 och över 24^[10]. Den lägsta risken låg i normalviktsintervallet (BMI 20-24).

Wise et al. (2010) bekräftade dessa fynd i en prospektiv studie av 1 651 danska graviditetsplanerande kvinnor. Överviktiga kvinnor (BMI 25-29) hade 28 % lägre månatlig chans att bli gravida, obesa kvinnor (BMI 30-34) hade 40 % lägre chans, och kvinnor med BMI 35 eller högre hade hela 52 % lägre chans jämfört med normalviktiga^[11]. Studien visade också att viktuppgång sedan 17-årsåldern var en oberoende riskfaktor — kvinnor som gått upp 15 kg eller mer hade signifikant längre tid till graviditet.

Sambandet gäller inte bara kvinnor. Sundaram et al. (2017) studerade 501 par i LIFE-studien och visade att parets gemensamma kroppsvikt påverkade tiden till graviditet. Par där båda hade BMI 35 eller högre hade signifikant längre tid till graviditet jämfört med par där båda var normalviktiga^[12]. Resultaten antyder att mannens övervikt kan ha en additiv negativ effekt utöver kvinnans.

Mekanismerna bakom viktens påverkan

Övervikt, särskilt bukfetma, leder till ökad insulinresistens och förhöjda nivåer av östrogen (som produceras i fettvävnad). Detta stör hypothalamus-hypofys-ovarie-axeln och kan leda till oregelbunden eller utebliven ägglossning. Hos män är övervikt kopplat till lägre testosteronnivåer, sämre spermiekvalitet och ökad oxidativ stress i testiklarna.

Undervikt kan å andra sidan leda till energibrist som signalerar till kroppen att det inte är lämpligt att bära en graviditet. Hypoöstrogenism, störd menstruationscykel och anovulation är vanliga konsekvenser av alltför låg kroppsvikt eller för lite kroppsfett.

Den goda nyheten är att redan en modest viktförändring kan göra stor skillnad. Studier visar att 5-10 % viktnedgång hos överviktiga kvinnor kan återställa ägglossningen och förbättra hormonnivåerna avsevärt. Det handlar inte om att uppnå en idealvikt utan om att röra sig mot ett hälsosammare intervall.

6. Manlig fertilitet och kost

Mannens kost är minst lika viktig som kvinnans när det gäller fertilitet, men får ofta betydligt mindre uppmärksamhet. Spermatogenesen — den process genom vilken nya spermier bildas — tar ungefär 74 dagar, vilket innebär att mannens koständringar behöver tid för att ge effekt. Det betyder också att det aldrig är för sent att börja.

Salas-Huetos et al. (2017) genomförde en omfattande systematisk översikt av 28 studier som undersökte sambandet mellan kostmönster, livsmedel, enskilda näringsämnen och manliga fertilitetsparametrar^[13]. Resultaten visade att hälsosamma kostmönster — med högt intag av frukt, grönsaker, fullkorn, fisk och skaldjur — var konsekvent kopplade till bättre spermiekoncentration, motilitet och morfologi. Omvänt var hög konsumtion av rött kött, processat kött, socker, mättade fetter och ultraprocessad mat kopplad till sämre spermiekvalitet.

Gaskins et al. (2012) studerade 188 unga amerikanska män (18-22 år) och identifierade två distinkta kostmönster. Det "hälsosamma" mönstret, som kännetecknades av högt intag av fisk, kyckling, frukt, grönsaker och fullkorn, var kopplat till 11,3 % högre andel progressivt rörliga spermier jämfört med det lägsta intaget^[14]. Progressiv motilitet är en av de viktigaste parametrarna för naturlig befruktning — spermien måste kunna simma framåt genom livmoder och äggledare.

Specifika näringsämnen som identifierats som viktiga för manlig fertilitet inkluderar zink (nödvändigt för testosteronproduktion och spermiemognad), folat (för DNA-syntes och spermieintegritet), omega-3-fettsyror (för spermiemembranets struktur) samt antioxidanter som C-vitamin, E-vitamin och selen (för att skydda spermier mot oxidativ stress).

7. Antioxidanter och spermiekvalitet

Oxidativ stress — en obalans mellan fria radikaler och kroppens antioxidantförsvar — är en av de viktigaste orsakerna till försämrad spermiekvalitet. Spermier är särskilt känsliga för oxidativ skada eftersom deras cellmembran innehåller hög andel fleromättade fettsyror och de har begränsad kapacitet att reparera DNA-skador.

Showell et al. (2014) genomförde en Cochrane-översikt av 48 randomiserade kontrollerade studier med sammanlagt 4 340 subfertila män. Översikten undersökte effekten av antioxidanttillskott (inklusive C-vitamin, E-vitamin, selen, zink, L-karnitin, koenzym Q10 och N-acetylcystein) på manlig fertilitet^[15]. Resultaten visade att antioxidanttillskott var kopplat till signifikant ökade graviditetsfrekvenser och livfödselandelar hos parets partner.

Det är dock viktigt att notera att översikten också identifierade brister i evidensen — många av studierna var små, hade kort uppföljningstid och använde olika kombinationer av antioxidanter. En uppdaterad Cochrane-analys har betonat behovet av större och bättre designade studier innan generella rekommendationer om specifika tillskott kan ges.

Den praktiska slutsatsen är att en kost rik på naturliga antioxidanter sannolikt gynnar spermiekvaliteten. Grönsaker, frukt, bär, nötter och fullkorn är de bästa källorna. Att komplettera med tillskott kan övervägas vid konstaterad nedsatt spermiekvalitet, men bör diskuteras med en androlog eller fertilitetsläkare.

8. Omega-3 och D-vitamin

Omega-3-fettsyror

Omega-3-fettsyror, särskilt DHA (dokosahexaensyra) och EPA (eikosapentaensyra), har antiinflammatoriska egenskaper och är strukturella komponenter i cellmembran — inklusive i äggceller och spermier. Hammiche et al. (2011) vid Erasmus MC studerade 235 kvinnor som genomgick IVF/ICSI-behandling och fann att högre prekonceptionellt intag av omega-3-fettsyror var kopplat till förbättrad embryomorfologi^[16]. Specifikt visade studien att total omega-3-konsumtion, och i synnerhet alfa-linolensyra (ALA) och DHA, var positivt associerat med embryokvalitet.

Mekanismerna tros involvera flera vägar: omega-3-fettsyror minskar inflammatoriska prostaglandiner i livmoderslemhinnan (vilket kan förbättra implantationen), förbättrar blodflödet till äggstockar och livmoder, och ingår i spermiemembranets flytande lipidskikt som är avgörande för akrosomreaktionen (den process genom vilken spermien penetrerar äggcellen).

Goda källor till omega-3 är fet fisk (lax, makrill, sill, sardiner), valnötter, linfrön och rapsolja. Livsmedelsverket rekommenderar fisk 2-3 gånger per vecka. Vid graviditetsplanering bör man dock undvika stora rovfiskar (svärdfisk, haj, tonfisk i stora mängder) på grund av kvicksilverinnehåll.

D-vitamin

D-vitamin har receptorer i reproduktiva vävnader hos både kvinnor och män, vilket antyder en biologisk roll i fertiliteten. Chu et al. (2018) genomförde en metaanalys av elva kohortstudier med sammanlagt 2 700 kvinnor som genomgick assisterad befruktning^[17]. Resultaten visade att kvinnor med tillräckliga D-vitaminnivåer hade signifikant högre andel levande födslar jämfört med kvinnor med D-vitaminbrist eller -insufficiens.

Studien fann att D-vitaminrepleterade kvinnor (serumnivå 75 nmol/L eller högre) hade bättre utfall i samtliga undersökta parametrar: klinisk graviditetsfrekvens, implantationsfrekvens och livfödselandel. Forskarna konstaterade att D-vitaminbrist och -insufficiens kan vara viktiga tillstånd att åtgärda hos kvinnor som överväger assisterad befruktning.

I Sverige är D-vitaminbrist vanligt, särskilt under vinterhalvåret (oktober-mars) då UV-strålningen är otillräcklig för hudproduktion av D-vitamin. Livsmedelsverket rekommenderar 10 mikrogram (400 IE) per dag för vuxna, men vissa experter menar att behovet kan vara högre, särskilt vid konstaterad brist. Ett blodprov (25-OH-vitamin D) kan fastställa din status.

9. Koffein och alkohol

Koffein

Koffein är världens mest konsumerade psykoaktiva substans och finns i kaffe, te, choklad, energidrycker och vissa läkemedel. Frågan om koffein påverkar fertiliteten har debatterats länge, och evidensen är inte helt entydig.

Lyngsø et al. (2017) genomförde en systematisk översikt och dos-responsmetaanalys av sambandet mellan kaffe- eller koffeinkonsumtion och fertilitet^[18]. Översikten inkluderade data från fallkontroll- och kohortstudier och fann inget tydligt samband mellan måttlig koffeinkonsumtion (upp till 300 mg/dag, motsvarande 2-3 koppar kaffe) och nedsatt fertilitet. Vid högre intag (över 500 mg/dag) tenderade dock sambandet att bli negativt.

Den praktiska rekommendationen är att begränsa koffeinet till under 200-300 mg per dag vid graviditetsförsök. En kopp bryggkaffe (150 ml) innehåller ungefär 80-100 mg koffein, en espresso cirka 60 mg, och en kopp svart te 40-60 mg. Det finns ingen anledning att helt sluta med kaffe, men att hålla sig till 2-3 koppar per dag är rimligt.

Alkohol

Alkoholens negativa effekt på fertiliteten har starkare evidens än koffeinet. Fan et al. (2017) sammanfattade i en metaanalys av 19 studier att redan lätt alkoholkonsumtion (under 12,5 g etanol per dag, motsvarande ungefär ett glas vin) var kopplad till 11 % minskad fekundabilitet hos kvinnor^[19]. Måttlig till hög konsumtion (över 12,5 g/dag) minskade fekundabiliteten med 23 %. Studien visade dessutom ett linjärt dos-responssamband — varje ytterligare 12,5 g alkohol per dag minskade fekundabiliteten med 2 %.

Rossi et al. (2011) studerade alkoholens effekt specifikt vid IVF-behandling hos 2 545 par. Resultaten visade att kvinnor som drack fyra eller fler drinkar per vecka hade signifikant lägre andel levande födslar jämfört med dem som drack mindre^[20]. Även mannens alkoholkonsumtion påverkade negativt — par där mannen drack mer hade sämre fertiliseringsfrekvens.

Mekanismerna inkluderar störd hormonbalans (alkohol påverkar östrogen- och testosteronnivåer), oxidativ stress, och potentiell direkt toxisk effekt på äggceller och spermier. Det finns inget känt säkert intag av alkohol vid graviditetsplanering. De flesta fertilitetsspecialister rekommenderar att helt undvika alkohol under aktiva försök, och att i alla fall inte dricka under den andra halvan av menstruationscykeln (efter ägglossning) då en eventuell befruktning kan ha ägt rum.

10. Praktiska kostråd för par som försöker bli gravida

Baserat på den samlade evidensen ovan kan vi formulera konkreta, handlingsbara råd för par som planerar graviditet. Dessa bygger på de konsistenta fynden från de stora kohortstudierna och metaanalyserna.

För kvinnan

• Börja med folsyra tidigt. Ta 400 µg folsyra per dag minst 2-3 månader före planerad befruktning och fortsätt till graviditetsvecka 12^[9].
• Följ ett medelhavsliknande kostmönster. Prioritera grönsaker, frukt, fullkorn, baljväxter, nötter, olivolja och fisk^[6][7].
• Välj rätt proteinkällor. Ersätt en del av det animaliska proteinet med växtprotein — baljväxter, nötter och linser gynnar ägglossningen^[3].
• Undvik transfetter. Minimera industriellt framställda bakverk, friterad mat och snacks med härdade fetter^[2].
• Välj fullkorn framför vitt. Fullkornspasta, fullkornsbröd och havre ger långsammare blodsockersvar än vita motsvarigheter^[4].
• Kontrollera D-vitaminnivån. Ta gärna blodprov, särskilt under vinterhalvåret. Tillskott vid brist^[17].
• Sträva efter normalvikt. Redan 5-10 % viktförändring i rätt riktning kan förbättra ägglossningen avsevärt^[10][11].

För mannen

• Ät mångfaldigt och färgrikt. Frukt, grönsaker och bär ger naturliga antioxidanter som skyddar spermiernas DNA^[13][15].
• Inkludera fisk regelbundet. Fet fisk 2-3 gånger per vecka för omega-3 som förbättrar spermiemembranets kvalitet^[16].
• Begränsa processat kött och snabbmat. Mättat fett, transfetter och ultraprocessad mat är negativt associerat med spermiekvalitet^[13].
• Tänk på zink och selen. Pumpakärnor, nötter, fullkorn och ägg är bra källor till dessa mineraler^[14].
• Håll en hälsosam vikt. Övervikt är kopplat till lägre testosteron och sämre spermiekvalitet^[12].

För båda

• Begränsa alkohol. Undvik helst helt under aktiva försöksperioder, eller håll intaget under 1-2 drinkar per vecka^[19][20].
• Håll koffeinet i schack. Max 2-3 koppar kaffe per dag (200-300 mg koffein)^[18].
• Rör på er. Måttlig fysisk aktivitet förbättrar insulinkänslighet och hormonbalans. Rich-Edwards et al. (2002) fann att varje timmes vigorös träning per vecka minskade risken för ägglossningsstörningar med 7 %^[10].

Vanliga frågor om fertilitet och kost

Källförteckning

1. Chavarro JE, Rich-Edwards JW, Rosner BA, Willett WC (2007). Diet and lifestyle in the prevention of ovulatory disorder infertility. Obstetrics & Gynecology, 110(5):1050-1058. DOI: 10.1097/01.AOG.0000287293.25465.e1
2. Chavarro JE, Rich-Edwards JW, Rosner BA, Willett WC (2007). Dietary fatty acid intakes and the risk of ovulatory infertility. American Journal of Clinical Nutrition, 85(1):231-237. DOI: 10.1093/ajcn/85.1.231
3. Chavarro JE, Rich-Edwards JW, Rosner BA, Willett WC (2008). Protein intake and ovulatory infertility. American Journal of Obstetrics and Gynecology, 198(2):210.e1-210.e7. DOI: 10.1016/j.ajog.2007.06.057
4. Chavarro JE, Rich-Edwards JW, Rosner BA, Willett WC (2009). A prospective study of dietary carbohydrate quantity and quality in relation to risk of ovulatory infertility. European Journal of Clinical Nutrition, 63(1):78-86. DOI: 10.1038/sj.ejcn.1602904
5. Gaskins AJ, Chavarro JE (2018). Diet and fertility: a review. American Journal of Obstetrics and Gynecology, 218(4):379-389. DOI: 10.1016/j.ajog.2017.08.010
6. Karayiannis D, Kontogianni MD, Mendorou C, Mastrominas M, Yiannakouris N (2018). Adherence to the Mediterranean diet and IVF success rate among non-obese women attempting fertility. Human Reproduction, 33(3):494-502. DOI: 10.1093/humrep/dey003
7. Vujkovic M, de Vries JH, Lindemans J, Macklon NS, van der Spek PJ, Steegers EAP, Steegers-Theunissen RPM (2010). The preconception Mediterranean dietary pattern in couples undergoing in vitro fertilization/intracytoplasmic sperm injection treatment increases the chance of pregnancy. Fertility and Sterility, 94(6):2096-2101. DOI: 10.1016/j.fertnstert.2009.12.079
8. Gaskins AJ, Afeiche MC, Wright DL, Toth TL, Williams PL, Gillman MW, Hauser R, Chavarro JE (2014). Dietary folate and reproductive success among women undergoing assisted reproduction. Obstetrics & Gynecology, 124(4):801-809. DOI: 10.1097/AOG.0000000000000477
9. De-Regil LM, Peña-Rosas JP, Fernández-Gaxiola AC, Rayco-Solon P (2015). Effects and safety of periconceptional oral folate supplementation for preventing birth defects. Cochrane Database of Systematic Reviews, (12):CD007950. DOI: 10.1002/14651858.CD007950.pub3
10. Rich-Edwards JW, Spiegelman D, Garland M, Hertzmark E, Hunter DJ, Colditz GA, Willett WC, Wand H, Manson JE (2002). Physical activity, body mass index, and ovulatory disorder infertility. Epidemiology, 13(2):184-190. DOI: 10.1097/00001648-200203000-00013
11. Wise LA, Rothman KJ, Mikkelsen EM, Sørensen HT, Riis A, Hatch EE (2010). An internet-based prospective study of body size and time-to-pregnancy. Human Reproduction, 25(1):253-264. DOI: 10.1093/humrep/dep360
12. Sundaram R, Mumford SL, Buck Louis GM (2017). Couples' body composition and time-to-pregnancy. Human Reproduction, 32(3):662-668. DOI: 10.1093/humrep/dex001
13. Salas-Huetos A, Bulló M, Salas-Salvadó J (2017). Dietary patterns, foods and nutrients in male fertility parameters and fecundability: a systematic review of observational studies. Human Reproduction Update, 23(4):371-389. DOI: 10.1093/humupd/dmx006
14. Gaskins AJ, Colaci DS, Mendiola J, Swan SH, Chavarro JE (2012). Dietary patterns and semen quality in young men. Human Reproduction, 27(10):2899-2907. DOI: 10.1093/humrep/des298
15. Showell MG, Mackenzie-Proctor R, Brown J, Yazdani A, Stankiewicz MT, Hart RJ (2014). Antioxidants for male subfertility. Cochrane Database of Systematic Reviews, (12):CD007411. DOI: 10.1002/14651858.CD007411.pub3
16. Hammiche F, Vujkovic M, Wijburg W, de Vries JH, Macklon NS, Laven JSE, Steegers-Theunissen RPM (2011). Increased preconception omega-3 polyunsaturated fatty acid intake improves embryo morphology. Fertility and Sterility, 95(5):1820-1823. DOI: 10.1016/j.fertnstert.2010.11.021
17. Chu J, Gallos I, Tobias A, Tan B, Eapen A, Coomarasamy A (2018). Vitamin D and assisted reproductive treatment outcome: a systematic review and meta-analysis. Human Reproduction, 33(1):65-80. DOI: 10.1093/humrep/dex326
18. Lyngsø J, Ramlau-Hansen CH, Bay B, Ingerslev HJ, Hulman A, Kesmodel US (2017). Association between coffee or caffeine consumption and fecundity and fertility: a systematic review and dose-response meta-analysis. Clinical Epidemiology, 9:699-719. DOI: 10.2147/CLEP.S146496
19. Fan D, Liu L, Xia Q, Wang W, Wu S, Tian G, Liu Y, Ni J, Wu S, Guo X, Liu Z (2017). Female alcohol consumption and fecundability: a systematic review and dose-response meta-analysis. Scientific Reports, 7:13815. DOI: 10.1038/s41598-017-14261-8
20. Rossi BV, Berry KF, Hornstein MD, Cramer DW, Ehrlich S, Missmer SA (2011). Effect of alcohol consumption on in vitro fertilization. Obstetrics & Gynecology, 117(1):136-142. DOI: 10.1097/AOG.0b013e31820090e1